söndag, februari 05, 2017

Paradoxernas tid




Mulen morgon i landet i norr. Stilla innan söndagen vaknar till liv. Morgonpromenaden i det 0-gradiga vädret var skön. Frisk luft efter nattens vila.

Och ute i världen pågår striden mellan rätt och fel, mellan fakta och alternativa fakta. Gamla tiders lögner och svammel har fått nya namn. Nu prövas i USA konstitutionen mot trumpismens dogmer om säkerhet. För att uppfylla den säkerheten skall enligt Trump långt över 100 miljoner människor i 7 länder betraktas som hot mot den nationella säkerheten i USA. Män, kvinnor och barn alla dragna över samma kam. Ett tydligt brott mot konstitutionens sätt att se på människor, och något som en modig domare nu satt stopp för. Så kommer förmodligen nu konstitutionen prövas på allvar. Och faller en grundpelare, rätten till religionsfrihet och rättssäkerhet, då kommer snart fler delar av konstitutionen att attackeras.


Diktaturen kräver nämligen kontroll över lag och tillämpning av lagen. Så är det i alla diktaturer, och så börjar nedmonteringen av lag och mänskliga rättigheter, varhelst demagogerna får för stor makt. Polen och Ungern är nu länder i farozonen, länder där makten används för att inskränka öppenhet och frihet, istället för dess motsats.

Och i konungariket Sverige, hyllas landet internationellt som ett föredöme när det gäller företagsamhet. Under år med borgerlig, och nu S-märkt regering, har avregleringar och en liberal syn på samhällsutveckling och företagande, skapat den grogrunden. Nog är det värt att prisa.

Samtidigt brottas landet med de största kriser man sett i mannaminne när det gäller de rättsvårdande instanserna, polis och rättstillämpning. Man har väldiga problem inom skolans områden, och inom sjukvård och omsorg krisar det ordentligt. Alla dessa områden står under offentlig förvaltning. Varför kan inte det offentliga sola sig i samma sken som näringslivet, kan man fråga sig?

Vi lever i paradoxernas tid. Politiska samarbeten som för kort tid sedan var omöjliga likt det mellan politiken etablerade partier och SD, håller nu på att normaliseras i kontakterna mellan M och SD. Vi lever i paradoxernas tid när invandringspolitiken, en gång så omhuldad av de etablerade, nu blivit en kopia med det bespottade uppstickarpartiets.

Och på strandpromenaden ses allt oftare, gamla pensionärer leta tomflaskor och burkar ur skräpkorgarna för att förstärka en ynkligt liten pension. Också en bild i paradoxernas tid.

2017.02.05

Jarl