Juldagsmorgon år 2016, en stilla
sådan. Gårdagens stoj med närstående runt gran och klappar, är
en natt bort. Ännu blir det några dar med ömsom vila ömsom
sociala möten på olika sätt.
Årets julafton blev speciell. Det
tillhör inte vanligheterna att man får uppleva åska med blixtrar i
slutet på december, men så blev fallet när det mullrade och
blixtrade i mörkret vid 17-tiden, här på landets västra kust. Ett
övergående men exotiskt inslag i årets firande.
Annars är det mesta sig likt i denna
vår allra mest traditionspräglade högtid. Kalle Anka har överlevt
årtionden av TV-tittande, och Tage Danielssons pedagogiska program
om Karl Bertil Jonssons julafton, har numera också blivit en
klassiker. Aktuell också i en tid när klyftorna i samhället nu
ökar år från år, samtidigt som Sverige av den internationella
tidskriften Forbes, utsetts till världens bästa land inom området
näringslivsverksamhet. I inget land är alltså enligt dem
betingelserna för att driva företag bättre än i Sverige.
USA som en gång i tiden abonnerade på
den den titeln, har nu ramlat ner till plats 26. Inte konstigt då
att människor i desperation väljer en president helt utanför det
etablerade etablissemanget. Att styra ett land är dess bättre en
långt större uppgift än att styra några företag. Något som
Trump och hans vänner och väljare nog kommer att få erfara.
Och i Moskva firar ledarskapet över
sin prestation att genom terrorbombningarna av Aleppo, dess civila
befolkning, dess sjukhus, bostäder och infrastruktur, med
10-tusentals mördade män, kvinnor och banr, slutligen lyckats
knäcka demokratikämparna. Alltmedan omvärlden tittar på utan att
på något rimligt sätt agera. Den ryska björnen har nu fått än
mer blodad tand. I sin stora presskonferens talar Putin, vår tids
motsvarighet till 30-talets despoter, om behovet av ytterligare
upprustningar av raketvapen och nukleära vapen.
Vi går en spännande och utmanande
framtid tillmötes.
2016.12.25
Jarl
