Att läsa Winston Churchills memoarer
från det stora kriget för 100 år sedan, och att följa
utvecklingen just nu är både givande och skrämmande.
Mänsklighetens hjärnor och galenskaper har tyvärr en tendens att
återupprepa sig. Och utvecklingen i mellanöstern, och den
skrämmande möjligheten att Mussolinikopian Donald Trump blir
president i USA, är båda tecken på den upplösning av normer och
värdegrunder, som förebådar stora problem.
Just nu accentueras de problemen i
Turkiet. Det för Erdogan och hans anhang så lägligt gjorda
försöket med en militärkupp, har nu öppnat en pandoras ask av
förföljelse på i stort sett alla nivåer i det turkiska samhället.
10-tusentals människor har förlorat sina försörjningsmöjligheter
genom de åtgärder som Erdoganregimen nu genomför. Och i relationen
med EU, kräver man nu att visumtvånget för turkiska medborgare
lyfts bort. Väl planerat, man förstår naturligtvis att i den
situationen skulle flykten av turkar till EU, omedelbart ta fart och
bli omfattande.
Fredsprojektet EU under attack |
Så nu ligger en mycket het boll i
knäet på EU-s ledning. Man har förhandlat med en skurk, och får
det resultat man borde insett att man skulle få. Ett Turkiet som
under nuvarande ledning inte på något sätt uppfyller kraven för
medlemskap i EU, ställer nu ultimativa krav på EU. Det europeiska
fredsbygget har aldrig sedan starten varit mer pressat. Går man med
på Erdogans krav, bäddar man för ett snabbt och skoningslöst
sönderfall av unionen.
Och i USA går nu ledande personer i
både kultur och politik till attack mot Donald Trump. Man lyfter
hans vandel på olika områden, och den är inte fläckfri. Man
ifrågasätter hans demokratiska förankring, och de erfarenheter och
den kompetens som rimligen borde krävas av den som skall ikläda sig
världens viktigaste ämbete. Det är inte en dag för tidigt.
Märkligt i sammanhanget att det republikanska partiet tillät Trump
att företräda partiet i primärvalen. Han företräder enbart sig
själv, enligt egen utsago
Och i vårt land rapporterar nu också
riksmedia om den ökande äldrefattigdomen. Den som inte de politiska
partierna vill erkänna och ta ansvar för. Men som märks i högsta
grad vid frivillorganisationernas soppkök. Välfärd under
avveckling för den som inte haft möjlighet att bygga en egen
trygghet under arbetslivets år.
2016.08.03
Jarl