Musik som budskap

Pingstdagens morgon 2016 när detta skrivs. Sent kvällen innan avgjordes megatävlingen med namnet melodifestivalen, den här gången i vårt land. En tävling som direktsändes till 60 länder och med uppskattningsvis 200 miljoner tittare. Arrangörerna skall ha all heder av att ha dragit det här stora arrangemanget runt. Dess budskap har sällan varit av bestående värde, på annat sätt än att det fungerat som ett medialt jippo av stora mått.

Årets vinnarlåt skiljde sig från de övriga, i att man från Ukrainas sida släppt fram en text och melodi som på ett tydligt sätt anspelar på landets ofta sorgliga historia, och det förtryck man upplevt från rysk sida. Ett förtryck som förnyats i vår tid genom den ryska annekteringen av Krim, och kriget om de ukrainska regioner som närmast gränsar till Ryssland. Väljarnas val att lyfta det Ukrainska bidraget i tävlingen till vinnarplats var kanske oväntat om man ser till förhandstipsen. Nu visade folken i de många länder som följer den politiska utvecklingen, att det ryska agerandet är oacceptabelt.

Musiken är en av våra allra viktigaste kulturyttringar och budbärare. Genom generationer har den fört berättelser och stämningar vidare, som ett sätt att förankra händelser och levandegöra dem igen. Den typen av musik blir sällan kioskvältare, men överlever på ett sätt som slagdängor i allmänhet inte gör. Ur den synpunkten är Jamalas bidrag viktigt i både politisk och allmängiltigt perspektiv.

I det sammanhanget finns det anledning att påminna om de enorma övergrepp på ursprungsbefolkningar eller etniska minoriteter som genom århundradena skapat oceaner av mänskligt lidande. För den som är intresserad av att fördjupa sig i den problematiken rekommenderas boken “Blod och jord”. En vetenskapligt förankrad bok som beskriver de utrotningskrig som i stort sett eliminerat ursprungsbefolkningarna på de amerikanska kontinenterna och i Australien, och på motsvarande vis minoriteter i Asien och delar av Europa.

Folkmord och erövringar har alltid ett syfte, nämligen att ta kontrollen över land och egendom. I det syftet legitimeras våldet på många olika sätt. Med etniska och religiösa argument, eller rasbiologiska, har man under århundraden motiverat massmord på män, kvinnor och barn för fördriva dem och överta deras land och egendomar.

Kriget idag, vare sig det handlar om Mellanöstern eller Ukraina och Krim har precis samma mål och syfte. Tyvärr får vi se historien ännu en gång upprepa sig.

Att Ukrainas bidrag vann tävlingen var en stor vinst för folkets, inte jurygruppernas, medvetenhet.

2016.05.15

Jarl