EU-valet är över och vi är inne i analysernas tid. En
synpunkt som upprepar sig från tidigare val, är det att EU-valen upplevs som
friare än andra val, i betydelsen att svängningarna är stora, och nya partier
kommer och går. I årets val försvann Piratpartiet, men ersattes av Feminismen.
Intressantare ändå ur ett demokratiskt perspektiv är
Sverigedemokraternas starka tillväxt, samtidigt som media och det politiska
etablissemanget upplevs stödja motståndet mot partiet. Vi får ta del av
uttalanden som avser att brännmärka partiet genom ledord som rasister,
fascister och våldsmän. Hur kommer det sig då att 1218 personer i Örnsköldsvik,
varav 36 i mitt välordnade villaområde, röstade på partiet.
Är det rimligt att tro att vi har 1218 personer som i
lönndom utrustar sig med basebollträn och järnrör för att ge sig på sina
medmänniskor? Givetvis är det inte så, kanske bör man söka förklaringen i mer
fundamentala begrepp.
I vårt land är känslan för rent spel och demokrati stark. I
det ingår också som en grundpelare den grundlagsskyddade åsikts- och
yttrandefriheten. När de utmanas, utmanas också grunderna för demokratin. De
sätt som etablissemanget i politiken, och dess ledsagare inom media valt att
framställa SD, uppfattas av många som en form av mobbing. En röst på SD blir på
det sättet en röst på demokratin. Av en sammanställning i ÖA den 27.5 framgår
det tämligen väl. SD-s väljare visar ett starkt missnöje med hur demokratin
fungerar, jämfört med väljarna i de traditionella partierna.
Mot den bakgrunden bör nog den utvecklingen vägas, också
inför kommande val till hösten. Där framgår att 82% av SD-s väljare avser att
rösta på partiet i höstens val. Sannolikheten att partiet också etablerar sig i
kommunen, är mer än trolig.
För ordnings skull bör kanske tydliggöras, att undertecknad
inte röstade på SD.
2014.05.27
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar