Den som inget vågar, inget vinner. Så kanske man kan börja den här lilla historien. Det började för drygt 10 år sedan. I kommunen norr om skogen hade man kommit på en lysande ide´. Man skulle börja framställa fordonsbränsle ur skogens träd. Etanolen skulle frälsa världen när de fossila bränslena tar slut.
Men vägen dit måste ju skapas, man måste lära sig hur man framställer etanol ur skogens trän. För att nå det målet skapades en pilotanläggning, i vilken man i liten skala men så idetroget som möjligt skulle finna vägen till etanolen.
Piloten, som den skulle komma att kallas kostade sina modiga 100 miljoner att bygga, men till det kunde man ju få en del stöd. Sen måste den bemannas med kunnigt folk, och universitetsvärlden ställde upp med sin expertis. Så började proven, de ena efter det andra. År efter år av olika tester och simulerade fullskaleprov. Olika blandningar och försök att finna gåtan, hur man skulle få fram flytande etanol ur den växande råvaran.
I pressen kunde vi läsa om de storskaliga produktionsanläggningar som skulle byggas runt om i skogslandskapet, närheten till råvaran var ju viktig för att minska transporterna. Inlandets krympande samhällen skulle kunna få en nytändning med etanolens hjälp. Och miljöpartiet lyckades trumfa igenom en lag om att alla bensinstationer måste ha en pump också för etanol, med resultatet att mängder av väl behövda tankningsställen stängdes.
Nu, i 2011 års adventstid kan vi i media ta del av informationen att piloten skall stängas. Gåtan förblir olöst, och fabrikerna obyggda. Det företag, SEKAB, som kommunen norr om skogen drog på sig i sin naiva tro på budskapet om etanolens frälsning har under tiden byggt upp en imponerande förlustsvit av år, vilka snart måste lösas. Det kommer att kosta kommunens alla medborgare många hundra miljoner kronor.
Och ingen anser sig vara ansvarig, inte de politiker ur olika partier som drev fram besluten. Inte heller de företagsledningar vilka bara gjorde vad de kunde med de politiska besluten.
Och kvar står de gamla Wigforsska orden, ”varje skattekrona som förslösas, är en stöld”.
Det budskapet har kommunens ledning förträngt.
2011.12.11
Jarl Strömbäck
2 kommentarer:
Visst är det uppochnedvända världen - kommunerna överlåter 100%-igt säkra områden som åldringsvård och skola till riskkapitalister, som tackar och tar emot och går tar sedan själva över högriskprojekten som riskkapitalisterna inte har pengar till - de måste ju hinna flytta skattepengarna till Jersey...
Förre styrelseordföranden för Övik Energi, Per Häggmark, sitter ju fortfarande kvar i kommunfullmäktige och yvs över sina storartade industriella insatser i denna så kostsamma soppa för oss skattebetalare. Ställ honom mot väggen.Avkräv en förklaring och och av honom ett utprkande av vilka som är ansvariga och skyldiga.
Skicka en kommentar