Fästning Europa?

Desperation föder märkliga tankar? För de som av olika skäl finner att överlevnaden i en viss miljö inte är möjlig på sikt, blir driften att ändra den situationen det allt övergripande. Därav de folkvandringar som ständigt pågår, från område till område, från land till stad. Från syd till nord, från misär till drömmen om det goda livet.

The American dream lever än som ett slagord i amerikanska valrörelser, en gång fick den drömmen ca en milj

on, en femtedel av Sveriges befolkning att emigrera under ett tidspann på ca 50 år. Av dem 3 av undertecknads farbröder. De skulle aldrig trampa svensk mark igen, men ättlingarna har kommit hem till ”det gamla landet” för att söka sina ursprungliga rötter.

Så att våra välfärdsländer i norr lockar när ofred, utsugning, korruption och brist på fördelning och demokrati förstör deras ursprungliga livsbetingelser är bara del av ett historiskt mönster. Och strömmen flyter idag från syd och sydost, mot norr. Från Afrikas och mellanösterns många länder till EU och de nordamerikanska länderna samt Australien. Södertälje, en kommun med ca 80.000 medborgare tog häromåret emot fler flyktingar från krigets Irak, än hela USA gjorde. Ett USA som på synnerligen tveksamma grunder startade det andra Irakkriget med dess fasor och flyktströmmar.'

De, och många andra flyktströmmar måste passera gränsländerna i Sydeuropa för att nå målen i norra Europa. Och det nålsögat har blivit till en returadress för det stora flertalet. Att ansamlingen i små länder som Grekland och Malta blir en övermäktig börda att bära är lätt att förstå. Den misär i provisoriska läger som uppstår där, är för många säkert en parallell till de fängelselika miljöer man flytt från.

Nu planerar Grekland att bygga en mur mot de som kommer in i landet via Turkiet. En mur liknande den som nu byggs runt Israel. Ett av hitlerismen ofta använt slagord, Festung Europa, är den på väg att uppstå i Europa idag?

Världen kan bli bättre, men det sker inte med militära medel. Det måste ske med diplomatin och demokratin som redskap. Det välstånd vi vant oss vid måste fördelas också i ett internationellt perspektiv. Handeln mellan länder och regioner måste ge de resurssvaga utrymme att växa. Bara så kan den utveckling mötas, som nu av många ses som ett stort problem, av andra ses som en naturlig och berikande utveckling.

2011.01.08
Jarl Strömbäck