Too many chiefs.....

I dessa tider med fallande BNP och därmed också skattekraft, duggar krismötena i offentlig sektor tätt. I Örnsköldsvik har sjukhuset, nybyggt och väl utrustat, ålagts ett sparbeting om ca 10%. Det har landstingets ledning valt att fördela så, att 40 % av de anställda varslas om uppsägning. Orimliga siffror kan man tycka, men om sjukvårdens eget frälse, läkarna undantas helt, och fotfolket får ta hela bördan då kan det bli så. I det sammanhanget är de kontakter undertecknad haft med läkare som vill förmedla sina synpunkter särskilt intressanta. Krisen inom sjukvården handlar nämligen inte bara om resurser, den handlar också i högsta grad om hur resurser används och fördelas. Så tillåt mig att citera några rader från ett brev en meriterad läkare med erfarenhet från både svensk och utländsk sjukvård sänt mig. Myten att vi skulle ha läkarbrist i landet, som omhuldas av en del politiker och läkarprofessionen är falsk. År 1975 fanns 8 511 läkare i Sverige, idag är de ca 35 000. (Kommentar) Det är prestigefyllt att arbeta inom opererande specialiteter och ju snävare specialiteten är, desto högre status (och lön). Bristen på allmänläkare samt äldrevårds - och psykiatri läkare har sin givna förklaring i dålig politisk behovsstyrning i sjukvården. (Kommentar) Den svenska sjukhusläkaren har i genomsnitt drygt 2 patienter per dag, allmänläkaren på vårdcentralen 13 patienter per dag. Sjukhusläkaren har långt större möjligheter att själv styra sin dag, sitt schema. Det och en ofta högre lön gör arbete på vårdcentraler ointressant.(kommentar) Läkarnas direktersättning från patienten avskaffades 1970, och sen dess har allt blivit sämre. Utan ekonomiskt incitament för direkt patientarbete, blir det mer intressant att forska, att söka sig till perifera områden i sjukvården, och därmed också minska risken för skadeanmälningar från patienter och anhöriga. (Kommentar) Information, kommunikation och administration tar mellan 50 – 80 % av sjukhusläkarnas tid. Systemtiden tränger ut vårdtiden, och skapar ökande köer och ökande ohälsa. (Kommentar) Mycket mer finns att anföra, men ovanstående får räcka för idag. Att läkarna nu protesterar mot indragningarna på Örnsköldsviks sjukhus, trots att de inte varslats själva, har sin förklaring. I internationellt språkbruk brukar man tala om ”too many chiefs and too few indians”. Läkare utan sitt fotfolk ser sin egen trygghet förtvina. 2009.02.28 Jarl Strömbäck