Sotdöden

Forsmarks kärnkraftverk Energi - och klimatfrågorna har kommit i förnyat fokus genom den överenskommelse som alliansregeringen presenterade för en tid sedan. Därmed har också frågorna placerats i högsätet inför valet 2010. Kommer vi att få en upprepning av 1970-talets debatt som till slut utmynnade i kärnkraftsomröstningen för snart 30 år sedan? Det är berikande att resa sägs det, och så är det nog. Efter besök kommer ofta jämförelser och eftertanke. Att uppleva luftföroreningarna i Chiles huvudstad Santiago, där solen ibland knappt syns genom smogens filter, eller att se stråket av gulbrun dimma över de motorvägar som sammanbinder Istanbuls asiatiska och europeiska delar är en upplevelse i sig. Samma kan sägas om den speciella doft som sprids via förbränningen av torkad kodynga i Indiens städers fattigkvarter. Alla har vi också i TV sett hur människor i de asiatiska länderna försöker skydda sig mot luftföroreningar med primitiva ansiktsskydd. Efter såna resor är det en upplevelse av lycka att kliva av flyget på en norrländsk flygplats och insupa luften där, ren och klar. Men än större fara för människors överlevnad i många områden är enligt FN: s klimatpanel sotdöden. Tusentals förbränningsanläggningar, från stora kraftverk till mindre sådana sprider sot och stoft upp i atmosfären, stoft som enligt dem orsakar hälften av all den uppvärmning som koldioxiden står för. Utöver det beräknas enligt FN 300 000 personer dö ”sotdöden” varje år enbart i Indien och Kina. Sotnedfallet medför också en kraftigt påskyndad nersmältning av glaciärer och frusna vattendepåer, vilket på sikt enligt expertisen kommer att orsaka både översvämningskatastrofer och i ett senare skede torka och ökenutbredning. Ur det föds också folkvandringar som inget land kan förhindra. Klimat - och energifrågorna är intimt sammankopplade, de kan inte enkelt göras till enfrågeproblem. Just därför är det olyckligt om debatten i energifrågorna inför nästa års val blir en debatt ensidigt om kärnkraftens vara eller inte vara. Våra svenska fäder, som på 70-talet byggde ut kärnkraften som komplement till vattenkraften i vårt land tog beslut som gett oss ren elkraft under drygt 30 år. Nog förtjänar den aspekten att också vägas in i samtal och debatt. I rollen som folkbildningen har ligger också de stora samhällsfrågorna. Här har studieförbunden en uppgift att fylla inför nästa års val genom att erbjuda kunskap och mötesplatser. Vägledning och allsidig belysning måste få ersätta ensidighet och tunnelseende i de viktiga energi – klimatfrågorna. 2009.03.02 Jarl Strömbäck Styr.ledamot Folkbildningsförbundet Mittnorrland Reg.ordförande Studieförbundet Vuxenskolan i V-norrland Relingsvägen 22 891 78 Bonässund 070-672 7669