SEKAB - kommunal mardröm

Mardrömmen SEKAB förnekar sig inte. I dagarna avlöser krismötena varandra. Bolaget är konkursmässigt och ingen vändning är i sikte. Kommunalrådet Elvy Söderström som likt en papegoja upprepat sin tilltro till bolaget och dess ledning, syns nu alltmer sällan. Den ekonomiska smällen för henne och de politiker som stött projektet, också i så kallad opposition, kommer av allt att döma att räknas i hundratals miljoner om företaget tvingas till konkurs eller rekonstruktion. Hur mycket får en politiker avlägsna sig från kommunallagens krav på omsorg om medborgarnas pengar, innan det blir brottslig vårdslöshet? Elvy är en trevlig person, men beträdde minerad mark när hon lät sig fångas av sol-och vårcharmörerna och deras galna storhetsdrömmar. Nu står räkenskapens tid för dörren. Det handlar inte bara om SEKAB. Det handlar också om investeringen i Domsjökombinatet, om ett med avseende på kommunala behov kraftigt överdimensionerat kraftvärmeverk, som inte kommer att bli lönsamt förrän om ca 10 år i bästa fall. Ett kraftvärmeverk som kommer att vara beroende av lönsamheten i Domsjökombinatet, och därmed också helt i händerna på dess ekonomiska utveckling. Arenan slutligen, statusobjektet nummer ett och skyltfönstret mot världen. Trots medias enorma stöd i form av i stort sett dagliga artiklar, klarar sig inte Arenan utan ekonomiskt driftstöd om ca 7 miljoner/år. Lägg till det ett varierande antal miljoner för indirekta kommunala stöd för olika arrangemang, för kommunal personal som använder stora delar av sin arbetstid för att serva och stötta anläggningen. Elvys Söderströms tid på den kommunala tronen må ha kantats av beundrare, men frågan är hur länge den beundran kommer att stå sig. 2009.02.19 Jarl Strömbäck