Under senare tid har en debatt förts i media om den vilda laxens livsvillkor och sport- respektive yrkesfiske. Här kommer ett par synpunkter, väl kända bland fiskesakkunniga men som inte fått utrymme i debatten.
Fisket efter lax på yrkesmässiga grunder förs i huvudsak som storsjöfiske i Östersjön. Uppskattningsvis 80-85 % av all lax i den svenska kvoten har genom åren tagits upp där med hjälp av kilometerlånga drivgarn och krokrevar. Det fisket bedrivs i stort sett året runt, det utförs av båtar från många länder, kontrollen är bristfällig och mörkertalet för landade fångster stort. I det sammanhanget blir angrepp på de förhållandevis få yrkesfiskare på kusten som arbetar med några laxfällor under några sommarveckor inte lösningen på problemet.
Sedan årsskiftet är drivgarnen förbjudna, men tillsyn och kontroll fordras om det kravet skall efterlevas.
Det andra problemet, som i sig är lika stort hänför sig till utsättningen av laxyngel (smolt). Under årtionden har energibolagen fött upp smolt vilka matats på ett sådant sätt att de skall klara utsättningen i havsmiljön. Det som skett under senare år är att uppfödarna (energibolagen) för att spara pengar gått över till att mata smolten med foder mer avsett för den broileruppfödning man bedriver på kommersiella laxodlingar. Det fodret är direkt olämpligt, smolten vänjs vid ett näringsintag de inte finner i havet och dör kort efter utsättningen. Det i sin tur leder till att återvandringen upphör vilket rapporteras från de reglerade älvarna utefter kusten. I dag är det dom oreglerade älvarna i norr, Kalix- och Torneå älvar som utgör räddningen för den vilda laxen utefter hela norrlandskusten.
Fiskeriverket som utgör tillsynsmyndighet har inte haft kraften att lösa problemet med de ansvariga på de energibolag som driver de lagstadgade utplanteringsanläggningarna av smolt. Man tvår sina händer och menar att man inte vet vad man har tillsyn över.
Den debatt som pågår om sportfiske kontra det småskaliga kustfisket borde omedelbart riktas mot fiskeriverket och energibolagen istället för mot de fåtal yrkesfiskare som finns kvar på kusten. Återvandringen till de norrländska reglerade älvarna kan bara lösas genom att den smolt man sätter ut också överlever, får växa upp och så småningom söka sig tillbaka till sin älv.
21.3.2008
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar