Läsarna av den här
bloggen, kan finna ett antal inlägg under årens lopp med temat
Mannaminne. Det livsverk som vår tids störste nu levande
bildkonstnär skapat i vackra Noerdingrå. Ett friluftsmuseum som
blivit ett av länets största besöksmål, med ca 200.000 besökare
per år.
http://www.mannaminne.se/
För en del år sedan, under
undertecknads tid i landstingsfullmäktige, hade jag långa samtal
med paret Åberg. Av en bergsbrant vackra Häggvik, började man
tidigt 80-tal bygga den anläggning som nu omfattar en mängd
kulturhus, restaurang, kyrka och hotell. Allt överskott Åberg
gjorde på sin konst, ca 1 miljon om året, plöjdes ner i
livsverket. Men med fler och större anläggning, följde också
större kostnader för drift och underhåll.
Konstnärens fokus är
primärt konsten, sekundärt är affärsmässigheten. Anläggningen
är det egentliga dragplåstret för mängder av bussturister och
enskilda besökare, den stod länge öppen utan några
inträdesavgifter och med alltför små intäkter. De intäkterna kom
istället det omgivande samhället till del i form av övernattningar,
restaurangbesök och besök på turistbutiker.
När konstnärsparet
närmade sig 70-årsåldern före något år sedan, gjordes en
överenskommelse om att samhället runt omkring via landsting och
kommun skulle ta ett större ansvar för anläggningens framtid. En
given gudagåva borde man inse, men i Janteland råder andra synsätt,
där bestraffas den som förhäver sig.
http://www.allehanda.se/kultur/anders-aberg-talar-ut-om-mannaminnes-osakra-framtid-ibland-tanker-jag-att-det-basta-vore-att-elda-upp-alltihop
Under årtionden sökte
Åberg driftstöd för och fick småsmulor medan andra långt mindre
dragande anläggningar gödslades med pengar. Och idéer som Åberg
med sitt visionella synsätt och tänkande lanserade och ville
förverkliga på Mannaminne, stals av byråkraterna och sjösattes
med stora samhällskostnader och dåligt resultat på annat håll.
Technicum och Naturum var båda sprungna ur Åbergs visioner.
Nu är vi vid en ny
brytpunkt i sagan om Mannaminne, landstinget vill inte ha med
anläggningen att göra, trots en mycket begränsad insats. Och Åberg
uttalar sig och sin frustration i media på ett sätt han kanske
aldrig riktigt gjort tidigare. Han har all rätt att känna en stor
sorg, inte över sitt livsverk i sig, men över den brist på
förståelse och uppskattning som det politiska systemet hanterat
hans arbete.
Nu står hoppet till Jan
Sahlen, en driftig och klok ny ledare i Kramfors kommun jag lärde
känna under landstingsåren.. Om du läser detta Jan, så vill
undertecknad tacka för ditt stöd till Mannaminne, och önska dig
all lycka till med ditt arbete.
2015.11.10
Jarl
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar