Liberal - för vem?

Så var det då dags efter årtionden av tveksamhet. Dags för det parti vars namn uppstod ur folkhemstanken för så länge sedan, och som skulle bli folkets parti att byta namn. Folkhemmet blev ett begrepp vi vant oss vid att acceptera, och folkpartiet var under ett par årtionden det ledande oppositionspartiet, men fick aldrig chansen att regera av egen kraft med egen majoritet.

Det är lätt att förstå den frustration som kommer av en utveckling, där man tror sig ha de goda idéerna, men ändå ser sig omsprungen i valen av partier man inte delar synsätt med. Och i helgens landsmöte (22.11) valde man att slutligen erkänna sitt misslyckande. Man blev inte folkets parti, man har successivt blivit ett av flera småpartier, vilka för en ständig kamp för att undvika 4-procentspärren.

Partiet hävdar sin liberala profil och bakgrund mer än kanske något annat parti. Men i verkligheten omfattas liberala synsätt av de flesta partier, grundsatsen från den franska revolutionens 1700-tal om frihet, jämställdhet och broderskap lever än, åtminstone retoriskt. Frågan är emellertid hur mycket de värdena hedras egentligen. Den frågan prövas i högsta grad i vår tid, med flyktande människor som knackar på vår dörr med önskan om hjälp.

För partiet som nu vill kalla sig liberalerna återstår mycket av arbete. Åtta år av regeringsarbete 2006-2014 förpassade partiet till platsen som skolpartiet som misslyckades i sitt uppdrag, så ser nog flertalet väljare på den frågan. Nu väljer en trött och sliten partiledning att vid sidan av namnfrågan satsa på försvarsfrågan, och därmed indirekt också på nationalismen. På vilket sätt det gynnar den liberala tanken må väljarna få grunna över.

Vår tids utmaningar i global mening är oändligt mycket större än att stanna vid det egna landets gränser, eller på den egna gatan. Den förskjutning av välstånd som skett under efterkrigstiden har skapat vinnare och förlorare, och är också den direkta orsaken till flertalet av de konflikter som eskalerat till våld och folkvandringar. Det ligger inget konstigt i det, endast simpel logik.

Återstår för liberalerna att definiera vad man menar med liberal solidaritet, frihet, jämlikhet och broderskap i global mening. Vågar man lyfta de frågorna har man kanske en framtid, annars får man nog finna sig i rollen som det lilla partiet utan egentliga idéer, i politikens utkanter. Och de liberala idéerna får drivas av de många kunniga och pålästa debattörer som har lämnat partipolitikens tvångströja.

2015.11.26

Jarl

(Ombud i 4 Ftp landsmöten 90-00 talen)