Terrorns ansikten

Snöig söndagmorgon i norr, när detta skrivs. För ett par dagar sedan startade det Parisiska drama, dödsskjutningarna som fått en hel värld att vakna till i chock ännu en gång. Också här på bloggen behövs en stund av eftertanke, en kommentar.

För terrorn har många ansikten. Den kan vara nordiskt blond som i fallet den norske Breivik för några år sedan. Den kan gömma sig bakom ideologiska synsätt, politiska eller religiösa övertygelser. Kännetecknande är i vart fall uppfattningen att man har rätten att ta andras liv och egendom.

Demonstration mot våldet i Paris

Nu, i vår tid har den internationella terrorn fått ny fart, inte sällan styrd från andra länder än de som gjorts till måltavla. I det här fallet troligen från Jemen och med förgreningar till IS i Syrien. Att attentatsmännen själva var födda och uppväxta i Frankrike gör ändå dådet till ett franskt trauma.

I historisk mening har terrorn spridits, och med förfärande resultat härjat över världen under baner som de spanska Conquistadorerna, eller på sin tid Korsfarana. Nazismen, kommunismen och fascismen bar samma övertygelse om herrefolkens maktmonopol, och idag bärs samma eller liknande synsätt av IS i Syrien och Al Quadia  och dess sympatisörer. Gemensamt ger det oss alla en påminnelse om att människovärde och demokrati måste försvaras varje dag, av varje generation medborgare.

Hade dådet skett i vårt land hade troligen en veckolång förhandlingsfas startats för att undvika blodsspillan. Media hade haft julafton varje dag med speglingar och reflektioner om vem som hade mest rätt eller fel. Senare ett fängelsestraff och frigivning efter x antal år, falumördarens hantering kan där ses som exempel.

 I Frankrike blev hanteringen mer resolut, ont skall med ont förgås säger ju den heliga boken, och så blev också resultatet. Om det var rätt eller fel får läsarna avgöra.

2015.01.11

Jarl Strömbäck