Opium för folket är ett gammalt talesätt med orientalisk
bakgrund, som även kan användas i vårt land. Det politiska etablissemangets
vurm att med subsidier till intressegrupper hålla tveksamma verksamheter vid
liv, till priset av kostnader som borde bäras utanför den skattefinansierade
sektorn, är ett exempel.
Ett aktuellt exempel är de arenor som byggts och nu byggs i
allt större antal och allt häftigare i storlek, allt för att marknadsföra den
enskilda kommunen. Men då oftast utan den bärkraft som krävs och utlovats i
projektstadiet. När väl arenan står där med sina kostnader, då kommer kraven på
kommunala pengar som ett brev på posten.
Ofta hävdas då som argument att arenan medfört stora
inkomster till kommunen, vilket fått forskare vid Örebro Universitet att i en stort genomförd
studie över landets alla kommunen, söka finna ut om argumentet att kommunerna
tjänar på att arenorna byggs stämmer. Utifrån en rad olika parameterar
omfattande skatteskalor, befolkningsutveckling mm, har man granskat landets
alla kommuner, och funnit att det inte går att se att de kommuner som satsat
stora resurser på arenor, varit mer framgångsrika eller ekonomiskt bärkraftiga
än kommuner som valt bort det alternativet.
Den undersökningen borde ges stor plats i lokalmedias ofta
enögda granskning, om man nu vill hävda ett journalistiskt oberoende. Tyvärr är
det nog annars så att lokalmedia i allt högre grad kommit att bli systembevarande
megafoner, vilket också forskningen berört.
För de som följt turerna kring exempelvis arenorna i
Örnsköldsvik och Timrå, liksom arenorna i vår huvudstad, borde igenkänningsfaktorn
vara hög. Modernt bondfångeri, eller opium för folket i en och samma
förpackning.
2015.01.14
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar