Januarivecka

En vacker vintervecka går mot sitt slut. En vecka med fina stunder i vita skidspår. En vecka när viktig framtidsinriktad affärsverksamhet fungerat på ett positivt sätt, och en vecka med det näst sista styrelsemötet i länets näst största pensionärsorganisation med 7000 medlemmar i länet. Ett förtroendeuppdrag som ordförande vilket varit både lärorikt och framgångsrikt under nu snart 6 år. Under den tiden har länet blivit det största i Norrland vad avser antalet medlemmar i SPF-Seniorerna. Nog är det ett trevligt facit på den perioden av verksamhet.

Men det är också en vecka som här uppe i norr drabbats av en dubbel tragedi i det lilla samhället Trehörningssjö. I den busslast invandrare som kom upp från landets sydligare delar och placerades i de små nersnöade campingstugorna i det norrländska slogslandskapet fanns också en ung kvinna från Afghanistan med sina två små barn. För snart en vecka sedan (när detta skrivs) blev de alla dödade vid en väl upplyst och med bommar försedd järnvägsövergång i det lilla samhället.

Om den händelsen var självvald eller ej är inget undertecknad har någon uppfattning om.  Men tragedin har säkert rötter i hela den rotlöshet som den måste känna, som mist sina naturliga rötter, och blivit ett offer för andras välvilja. Behovet av att vara behövd, att själv kunna styra sina steg i livet är fundamentalt för de allra flesta, men fråntaget den som ständigt är på flykt.

Och när detta skrivs söker räddningstjänst två personer som med skoter gett sig ut på den stora älvens is igår kväll (22.1). Oförnuftet har sitt pris också det tyvärr.

Så slutligen något om anonymitetens dolda skribenter. Inte sällan kommer de med kommentarer på bloggen, kommentarer som i en del fall har varit mycket grova i sina synsätt.

Den som inte har något namn och vågar uppträda under det, har heller inget utrymme för kommentarer i den här bloggen fortsättningsvis.

Önskar läsarna en riktigt trevlig januarihelg.

2015.01.23

Jarl Strömbäck