Landsting i gungning 5.

Söndagens konsert med LOA Falkman var en vila för själen. Just det som två fullsatta föreställningar sökte av applåderna att döma. Han var naturligtvis inte ensam, musiker och kör matchade det goda framförandet på alla sätt. Oboisten Wedman hanterade sitt instrument mästerligt.

Men nu tillbaka till vardagen och en ytterligare titt på sjukvården. Tidskriften Dagens Samhälle, ägnar i sitt senaste nummer (42/2012) sjukvården sitt ledande tema, under rubriken ”Den farliga sjukvården”.

 Jag tar mig nu friheten att ge några ytterligare siffror och synpunkter på sjukvården, eller skall vi tvingas kalla det den ”sjuka vården”? För hur skall man kunna känna fullt förtroende för en verksamhet som beskrivs bland annat på följande sätt enligt Dagens Samhälles granskning.

Ø 541 vårdchefer anser att dålig kommunikation gör sjukvården farlig.

Ø En av sex patienter skadas i sjukvården.

Ø Nästan 8/10 vårdcheferna  säger att felaktig läkemedelsbehandling är den största risken för patienter.

Ø Vårdrelaterade infektioner drabbar flest, visar granskning.

Man skriver bland annat följande:

”Cheferna har i enkäten graderat vilka typer av skador och felbehandlingar de ser att patienterna oftast drabbas av. I topp hamnar då felaktig läkemedelsbehandling, följt av vårdrelaterade infektioner. På tredje plats placerar de felaktiga diagnoser och misstag vid operationer. 

Sedan mitten av 2000-talet, då Socialstyrelsen publicerade uppseendeväckande siffror över antalet vårdskador har intresset för patientsäkerhetsfrågor ökat markant. Över 100 000 skador och 3 000 dödsfall per år var inget vackert facit för vården.

Länge betraktades vårdskador som oundvikliga komplikationer i en farofylld och komplex verksamhet. Men ambulanssjukvårdschefen Poul Kongstad fortsätter att jämföra med andra branscher och anser att det bör betraktas som ett ”tillverkningsfel” om en patient får en infektion efter en operation.”

Den som känner för att efter den här bilden av svensk sjukvård ytterligare fördjupa sig i bilden, är en väg att Googla på ordet ”vårdskador”. Där finns många synpunkter att hämta.

De debatter om detta som borde följa, bör ställa frågan om hur det är möjligt att vi i vårt land har sådana problem som vi har med köer, väntetider och kvalitet i vården, trots att vi är ett av världens läkartätaste länder sett i relation till antalet medborgare? Ca 10% av vårt lands BNP går till vården, med det tillhör vi topparna i världsstatistiken. 

En annan och konsekvent fråga, är den om hur de ekonomiska resurser som strömmar till vården används? Borde vi se mer på hur man organiserat vården i andra utvecklade länder, och anpassa våra synsätt därefter? Eller är vi så enastående felfria, att den typen av jämförelser saknar betydelse?

2012.12.02

Jarl Strömbäck/SPI