Från Almedalen intet nytt

Så har årets möten i det uppskrivna Almedalen gjort sitt. Statsminister Reinfeldt talade om framtiden. Däremot knappast om vilken politik den kräver. Hos honom lever mantrat om jobbskatteavdragen som lösningen för framtiden. Har inte regeringen lärt något av den grekiska krisen? Att köpa röster med löften om en ökad konsumtion för begränsade befolkningsgrupper kan ske till ett högt pris, demokratiskt och ekonomiskt.

Det demokratiska priset har redan börjat falla ut. Stora grupper av vårt lands invånare vänder nu regeringen ryggen, man accepterar inte ett samhälle där ledarskapet bygger på att gräva diken mellan generationerna, istället för att bygga broar mellan dem.
Andelen äldre i befolkningen blir större,en utveckling som tidigare har tonats ned. Så skedde när det nya pensionssystemet drevs igenom. Följden blev en medveten underfinansiering orsakad av en plundring av fonderna som nu lett till underskott på hundratals miljarder och att ”bromsen” har slagit till. Det drabbar de som nu är pensionärer, men också de som kommer att bli det. Dagens unga kommer att få betala ökande avgifter till ett sviktande pensionssystem, eller acceptera en raserad framtida trygghet.
När politiken inriktas på att ge alla, även de som minst behöver det, en extra månadslön ges de som får denna skattefavör en möjlighet att öka sin konsumtion. Det ökar antalet jobb i Sverige, men bara om jobben sker här. De svagaste i samhället, de sjuka, de arbetslösa och de äldre som inte kan arbeta, får ingen extra månadslön, många blir utförsäkrade. Hur kan man finna mål och glädje i att skapa fler av utanförskapets områden?
De som är 65+ i ålder utgör ca 25% av valmanskåren men utgör endast 2% av antalet ledamöter i vårt lands viktigaste lagstiftande församling, riksdagen. Gör tankeexperimentet att något av könen män/kvinnor, vilka utgör ca 50% av valmanskåren endast tilläts representation i riksdagen med 4% av deltagarna? Skulle det accepteras, om inte varför då denna så tydliga diskriminering av de äldre i landets främsta politiska forum?
Miljön anses viktig och därmed kollektivtrafiken. Trafikverket har i dagarna meddelat att medeltilldelningen måste öka med fyrtio miljarder för att järnvägarna ska fungera. Orsaken är att underhållet och investeringarna varit alltför låga. De ökande belopp som krävs för att sätta järnvägen i stånd och förbättra den så att den klarar de växande behoven, måste i stället betalas i framtiden av dem som då utgör en allt mindre andel av befolkningen.
Kostnaderna för livsviktig infrastruktur som el och tele, mat och vatten för att bara nämna några ökar stadigt och delvis på ett sätt som är mycket svårt att planera. Kostnadstrycket i samhället på den enskilde ökar ständigt, samtidigt som stora grupper får vända på varenda krona. Lösningen att i ökande grad privatisera viktiga områden har misslyckats på områden som är helt avgörande för vårt lands framtid som ett föregångsland på välfärdsområdet.
Talen i Almedalen, så undertecknad kunnat se dem handlade om en framtid som kommer att bli svår, om inte omprioriteringar med mer långsiktiga mål än röstfiskande skattesänkningar görs. Jobbskatteavdragen borde inte ha delats ut, utan pengarna används för att bättre motarbeta en utveckling som skapar ökat utanförskap.

2011.07.07
Jarl Strömbäck
Relingsvägen 22'
89178 Bonässund
070-6727669