Du lindar av olvon...

Morgon, dagen före midsommarafton. Solen skiner och vinden ruskar lite lätt i björkarnas blad ser jag från köksfönstret i lägenheten i Kalix.. Vi sitter och språkar lite lätt, Mor Signe och jag. Hon har bjudit på morgonkaffe och egenhändigt bakat kaffebröd helgen till ära. Så gör den som vill vara med i livet, även vid 96 års ålder.

Men det var annorlunda för ett par månader sedan. Dubbelsidig lunginflammation , vatten i kroppen och hjärtsvikt gjorde henne fastbunden vid sjukhusets säng i veckor. 13 kilo försvann innan hon kom hem. Nu återstår 49 kilo och en tunn men fin kvinna av den tidigare ganska runda mor vi vant oss vid.

Medicineringen har hjälpt till, men det krävdes en ordentlig läkemedelsgenomgång och strykning av 4 mediciner för att få balans i den också. Nu återstår 8 dagliga mediciner och det får man väl acceptera på gamla dar?

Midsommartid är blommornas och livets tid. Naturens barnkammare är som mest aktiv med alla sina barn, ingen tid är mer underbar av just det skälet. Och även hos oss människor blir blodet gärna lite hetare under intryck av sol, värme och naturen alla liv och dofter..

Dags att önska bloggens läsare en god midsommar innan bilen vänder söderut igen. Besöket hos Mor Signe har givit själsro, och det är något vi alla behöver.

Det är en ynnest att få sitta i stilla samspråk med en 96-årig mor, klar i huvudet om än med lite nedsatt hörsel..

2011.06.23

Jarl Strömbäck