Försvaret och landstingen, hand i hand? I vart fall om man skall tolka den svårighet man har att få ordning på sin ekonomi. Försvaret med sina 40 000 miljoner kronor klarar inte längre att uppehålla en beredskap värd namnet, utan överdrag i miljardklassen. Och militär expertis från våra grannländer förvånas över det land som satsar så mycket på materiel, och så lite på dem som skall hantera den. Försvarsforskaren Johan Tunberger rullar i en debattartikel (SvD 16.5) över ansvaret på försvarsdepartementet vilket i viss mån är rätt. Den politiska styrningen har ju misslyckats.
Landstingen går mot kärvare tider och stigande underskott får vi veta av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Också där råder bristen på respekt för ekonomiska fundamenta. Samtidigt som den effektiva tiden med patienter i svensk vård, produktiviteten är långt lägre än i andra länder som Danmark och England, ökar kostnaden mer än skatteunderlaget kan täcka. Alltså står nya skattehöjningar på agendan vart 3-4 år. Så har det varit i Västernorrland i vart fall.
Försvaret går knappast att konkurrensutsätta, där måste departementet ta vid. Men landstingen kan utvecklas från en vårdproducerande organisation till en vårdköpande sådan. Den vägen måste ges ökat utrymme om vården skall kunna utvecklas, till förmån för både skattebetalare och patienter.
2008.05.19
Jarl Strömbäck
Reservofficer/landstingspolitiker
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar