Solen skiner och det är försommargrönt när ett antal folkbildare från landets olika hörn samlas på riksidrottsförbundets anläggning på Bosön/Lidingö. Under ett par dagar skall allt från kulturen till den traditionella folkbildningen diskuteras. Det är en verksamhet med framtidstro som möts, men också i medvetande om de hot som ett alltmer kommersialiserat samhälle ställer.
I en tid när stress har blivit ett samhällsproblem, och eftertanke ersatts av oreflekterad handling, då behövs oaser av lugn att hämta kraft och ny energi ur. I det sammanhanget spelar folkbildningen sin aldrig sinande roll i att medverka till att skapa de mötesplatserna. Det kan vara en amatörteater, eller musikupplevelse. Det kan vara samvaro med likasinnade i hantverk eller hobbyverksamhet. Eller den ytterligare förkovran, fri och frivillig som ger nya kunskaper, språk, matlagning eller ett båtkörkort.
Folkbildningen sysselsätter i sitt lågmälda arbete mängder av människor, ledare, deltagare eller publik. Gränsen till det ideella är i det arbetet alltid närvarande, och ger därigenom också en stor samhällsnytta till mycket små kostnader. Nog är den verksamheten väl värd att bevara och stödja. Den är en av demokratins hörnpelare.
2008.05.25
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar