Rättsröta i vår tid.

En grå morgon efter en regnig natt. Bra för växtligheten efter veckor av torka och värme. Sämre för de många skolbarn som idag skall fira examen och med jubel och glädje börja sin sommarledighet.

Vid sidan om det går livet vidare på gott och ont. Kriget om den amerikanska presidentposten har accelererat ytterligare i efterdyningarna av massmorden i Orlando. Massmord som inte borde kunna ske, om landet haft en fungerande vapenlagstiftning. I varje civiliserat land i övrigt, finns kontroller och regleringar av vem som får inneha vapen, och då i synnerhet militära vapen. USA skämmer ut sin egen roll i världsamfundet genom att tillåta galningar att återkommande utföra sina terrordåd. I det senaste fallet utomordentligt smaklöst utnyttjat av D Trump i sina svepande och urskillningslösa angrepp.

Att president Obama nu också lyfter den fara för världsfreden som ligger i förlängningen av den retoriken, är viktigt. Det handlar inte bara om USA-s väl och ve, det handlar om världsfreden och dess utveckling. Donald Trump och det militärindustriella komplexet är en synnerligen dålig kombination. Må den besparas oss.

Och i vårt land har nu SvT i ännu ett antal avsnitt granskat den rättsröta som ryms inom sektorn Förvaltare och Gode män. Ett område som den här bloggen lyft många gånger under årens lopp, senast i bloggen med titeln “De mest sårbara” i april. Läs den gärna, den är angelägen som uttryck för ett stort problemområde i vårt samhälle. När ansvarig minister Morgan Johansson igår (14.6) pressades av SvT-s reporter, blev svaren än en gång undflyende och beklämmande Man kan lagstifta och rätta till om man vill, men viljan att ge samhällets mest utsatta ett juridiskt och säkert stöd, saknas fortfarande i vårt land. Ändå finns alternativen i så närliggande länder som Norge och Finland.

Systemet med Gode Män och Förvaltare borde för årtionden sedan ha reformerats och gjorts rättssäkert. Nu fortsätter regeringen att stödja en rättsröta som skadar tilltron till samhällsbygget och ledarskapet.

Att inte regeringen vill åtgärda det är en styggelse.

2016.06.15

Jarl

Makten och bulvanerna 5.

Makten och bulvanerna 5.

Vi förflyttar oss i tid till sommaren 2012 i kommunen norr om skogen.  Mor Karins sitter på sitt boende med särskilda restriktioner. Sonen som under alla år stöttat och hjälpt henne, vill nu glädja henne med en liten bilresa. En bilresa i minnenas tecken, hem till gården som nu stått tom i ett par år.

De går runt i det fina vädret, minns och talar som man gör vid sådana tillfällen. Sonen har nycklarna till hus och garage, där också en hel del av hans maskiner och utrustningar finns. Han har under alla år också varit en av dessa entusiaster som gärna jobbar med äldre bilar.

De åker tillbaka till boendet, allt borde vara frid och fröjd. Men i bulvanernas värld blir resan en provokation. Inom några dagar har makten och bulvanerna föranstaltat om att hus och garage fått sina lås utbytta, för att utestänga de rättmätiga ägarna.

Mor Karins son åker ut på jobb, och blir då gärna borta över veckorna. I början på augusti kommer han hem till sin lägenhet och finner där ett brev på kommunens papper. Budskapet är att Mor Karins fastighet med tillbehör skall säljas. Om inte sonen innan den 13.8 hört av sig i frågan, kommer det uppfattas som ett gillande av försäljningen.

Respektlösheten känner inga gränser i maktens och bulvanernas värld. Det framgår senare att fastigheten varit föremål för värdering i början på sommaren, naturligtvis utan att sonen meddelats.

När han nu protesterar mot försäljningen och nämner att utrustningen i garaget tillhör honom väljer bulvanerna att några dagar senare vräka ut densamma på gården.

När detta skrivs i september 2012 är fastigheten såld. Hur efterspelet kommer att utvecklas får framtiden utvisa.

Det är dags att summera bloggarna under den här rubriken. Vår fallstudie är beskriven i grova drag, det är ett enskilt fall, men det finns fler. I dagarna pågår förberedelser för tvångsförsäljning i ett annat fall, där fastigheterna ligger i attraktivt läge i tätorten. Där handlar det om miljonbelopp. Också här har makten och bulvanerna anlitat mäklare och föranstaltat om försäljningen utan att ha inskaffat medgivande från berörda anhöriga i frågan.

Har den konfiskatoriska principen slagit rot i kommunen norr om skogen i synen på de äldre som råkar i klorna på en allt hungrigare byråkrati?

Några frågor återstår att ställa, dom kommer i nästa blogg.

2012.09.29

Jarl S