Skål god vänner.

 

Kameraderi, skål och väl bekomme. Dagens gäster vid det dukade bordet är kända vänner till rosornas företrädare. De stora nationella drakarna på fastighetsmarknaden lyser med sin frånvaro, de har inget att göra i den här svängen. Nu handlar det om att byta tjänster. Stöder du mig så stödjer jag dig.

Byten av det slaget är ingen nyhet i kommunen norr om skogen. För en tid sedan handlade det om ett stort centralt område i stan. Det som kallats Folkets park med fina byggnader, utescen många tusen kvadratmeter byggnadsbar yta etc. Kamrat Nicklas fick köpa härligheten för obetydligt mer än priset för en finare villa i stan. Det bokförda värdet av anläggningen angavs för inte länge sedan till 34 miljoner. En nästan 90%-ig förlustaffär för kommunmedborgarna.

Det senaste är en betydligt större affär. Stor nog för att kunna attrahera de stora nationella drakarna kan man tycka. Men de finns inte vid det dukade bordet. Det är förbehållet de förtrogna. Anläggningen med det bibliska namnet Arken skall säljas likt kyrksilvret, för att rädda en av kommunen söndertrasad kommunal ekonomi. En ekonomi som innebär att varje enskild kommunmedborgare är skuldsatt mer än dubbelt så tungt som rikssnittet för landets kommuner.

338 miljoner är det överenskomna priset, obetydligt mer än när anläggningen byggdes. Sedan dess har kommunmedborgarna genom kapitaltillskott och förlusttäckningsgarantier i stort sett fördubblat den summan. Ingen inflationstäckning, återigen en affär som gläder några på andras bekostnad.

Något avtal med underavtal i affären har kommunmedborgarna inte fått se, inte ens de som sitter i fullmäktige. Är man stor och dominerande, då kan man odla sina nätverk och strunta i oppositionen. Rosornas parti har den rollen, utnyttjar den även när det gäller kontakterna med de som i gammal arbetarretorik brukade kallas arbetarnas fiender.

Kameraderiet har blivit rosornas verkliga ideologi, och det goda samarbetet med näringslivet hyllas.

2014.04.04

Jarl Strömbäck

Som man sår får man skörda.

 

 

Som man sår får man skörda!

 

Ibland kan det vara på sin plats att gå tillbaka till den tid när sådden till det som nu skördas gjordes. Nedanstående text är tagen ur ett debattinlägg undertecknad hade i mediedebatten i maj 2004. Arenan kommer att få sin bästa tid 2010-2020 var budskapet, och inga krav på kommunala extrapengar. Som man sår får man skörda.

 

 Den tiden är förbi när rovdrift på de offentliga kassorna var förbehållen affärslivets skojare med nummerkonto i något avlägset land. De som mot rundliga ekonomiska stöd öppnade en verksamhet, kasserade in bidragen och försvann. Nu ställs kraven från långt närmre håll. Med hot om nedläggning av verksamheter kombinerat med löften om framtida vinster krävs att alltmer av den kommunala kassan sätts in i riskfyllda projekt. Ett exempel så gått som något är hotet att stadens elitlag i hockey kan komma att försvinna om inte en ny arena kommer till stånd. Och i ÖA meddelas 2004.02.17,”arenan kommer att få sin bästa tid 2010-2020.” Underförstått förskjuter man kraven på lönsamhet till en avlägsen framtid. Vem minns då vad som sägs nu?

 

Kommunens kassa är i grunden inte annan än den privatekonomiska. Skulder och intäkter måste gå ihop. Ökas skulderna på ett område så måste de minskas på andra. Följaktligen räknas nu inför budgetarbetet 2005 på indragningar av kanske så många som 60 lärartjänster. På omsorgens område ser vi en utveckling där de gamlas krav på valfrihet i boendet de sista åren, alltmer förvandlas till en husarrest i det uttalade syftet att spara pengar.

 Vi har alla att göra våra prioriteringar. Inom affärslivet används ibland begreppet de tre generationernas företag. Den första generationen bygger upp verksamheten, den andra generationen förvaltar den och den tredje generationen förskingrar den. Måhända har det sin motsvarighet också i vissa politiska sammanhang.

 För de som önskar flytta till vår stad finns kanske anledning att fundera över inte bara det personliga nöjets estrader, utan också hur skolgången blir för Era barn, liksom omsorgen om Era gamla den dagen de behöver den. Eller tillhör ni de osjälviska som uppoffrande och utan att klaga är beredda att påta er rollen som anhörigvårdare när den dagen kommer?

 

Så till de företrädare för näringslivet som argumenterat för Arenan. Vill ni verkligen göra en insatts i den här frågan, så överta det lånekrav som nu ställs på kommunen. Logerna i den mån ni hyrt sådana kan ni ju sannolikt dra av på Era deklarationer som representation vilket innebär att det i grunden är vi skattebetalare som får stå för dem. Och ev. framtida förluster i Arenan kan ni säkert med en lämplig bolagsbildning få avdragsgill också. Så förskjuts åtminstone det omedelbara ansvaret bort från kommunen. Och det kommunala kravet på ”god ekonomisk hushållning” kan kanske få en verklig innebörd.

 

 

2004.05.23

Jarl Strömbäck

Relingsvägen 22

891 78 Bonässund

0660-370354

 

Vanstyrets politik 13.

Det är dags att efter en tids vila, återkomma till ovanstående rubrik. Vi är inne i ett nytt verksamhetsår i kommunen norr om skogen. Facit för de ekonomiska utsvävningar kommunledningen sysslat med de senaste åren börjar komma. De kan inte gömmas undan längre.

Ungefär så skulle man kunna tolka den dragning om kommunens ekonomi, som ledande tjänstemän gav vid senaste KF den 28.1. 

Den skattehöjning om 35 öre/skattekrona som genomfördes vid årsskiftet var knappast ens plåster på såren, ytterligare 80 öre per skattekrona behövs om man med nu kända kostnader skall kunna balansera den kommunala ekonomin under 2013. Och kommunalskatten kommer med en sådan ökning att bli mer än 2 kronor högre än rikssnittet.

Den här utvecklingen är inget ödesbestämt. Det är resultatet av en vårdslös hantering av skattemedel. Man har valt att spekulera i internationell företagsamhet med nu alltmer uppenbara följder.
 

Nu blir det inte någon ytterligare skattehöjning i år. Alltså måste taxorna på olika områden skärpas, och kostnader kapas. Redan kunde man i Villaägarnas nyligen redovisade sammanställning visa, att vattentaxan i kommunen norr om skogen är dyrast i länet. Två tusen (2000) kronor mer per hushåll/år än om man bor i den billigaste kommunen.

Och i Dagens Industri den 13.1 kunde man ta del av den rating som Svensk Kommunrating gjort av kommunen, och som ger sämsta rating – D. Då gjordes den bedömningen innan den upplåning av ytterligare 725 miljoner som gjordes under senhösten 2012.

Vem bryr sig, vi slickar såren och accepterar det ledarskap vi valt? Då bör man komma ihåg att trycket på vård-skola-omsorg kommer att öka. Fler kommer att få lämna sina jobb, och det är inte alltid de som borde få gå. Andra kommer att upptäcka att makten och bulvanerna lägger sitt förvaltande täcke över den egna personen, och självbestämmandet blir till en saga blott.

Det är en intressant utveckling, men inte i dess mest positiva betydelse.

30.01.2013

Jarl Strömbäck

Vanstyrets politik 12.

Att vilseleda människor genom att ge ofullständig eller falsk information brukar i allmänhet ses som en form av bedrägligt beteende. Så kan läsarna naturligtvis uppfatta den skrivning som ledande personer i kommunen norr om skogen publicerar under ordet fritt i lokaltidningen den 23.11. Där bemöter man en kommunmedborgare på ett mycket svävande, för att inte säga vilseledande sätt.

Bakgrunden är att kommunens energibolag blöder och i hast under året 2012 måste befrias från lån till den nätta summan av drygt 1000 miljoner kronor. I Sveriges Kommuner och Landstings tidning Dagens samhälle använder man i nr 38/2012 följande analys.

”Ekonomin i kommunala Övik Energi har havererat. Bakom krisen ligger gigantiska investeringar, fördyringar, felbedömningar och stora förluster på etanoldrömmar i delägda SEKAB”.

Vad tidningen inte påpekar är att den utvecklingen är direkt kopplad till ledarskapet i kommunen. Ett ledarskap som nu till varje pris vill fjärma sig från  ansvaret.

Fullmäktige i sammanträde

Det fjärmandet söker man genom att bagatellisera utvecklingen. Att kommunmedborgarna får överta bolagets lånekostnaderna för lån på ca 1000 miljoner, viftas bort med att det inte sker någon ändring lånestocken i kommunkoncernen. God morgon kommunmedborgare, nu är ni koncernmedborgare vare sig ni vill det eller inte.

Och kostnaderna för räntorna på övertagna lån väljer man att inte låtsas om. Så tillåt undertecknad att åtminstone någotsånär ge en bild av vad det innebär.

Först förlorar kommunmedborgarna den borgensprovision som bolaget betalat, och som uppgår till 24 miljoner/år.

Sedan tillkommer räntekostnaden för de lån om tillsammans drygt 1000 miljoner som nu överflyttas från bolaget till kommunmedborgarna på olika sätt. En försiktig ränteberäkning om 3,5% på det beloppet ger då en räntekostnad om 35 miljoner.

Tillsammans med intäktsminskningen alltså ca 60 miljoner/år för att rädda kommunledningen från det totala haveriet. Nog är den kappsäcken tung att bära på toppen av alla andra spekulationskostnader.

2012.11.24

Jarl Strömbäck/SPI