I brittsommartid

 Det är en ljummen morgon när vi septembers näst sista dag lägger ut från bryggan, svärsonen och undertecknad. Målet är några timmar på havet och i skärgården. Och solen bryter ner molnen under sjöresan ut. Det blir småprat om mycket av det viktiga i livet, och den politiska utvecklingen i vår gemensamma värld. Framme vid ön längst ut i havsbandet förtöjer vi. Den lilla hunden som också finns med skall rastas vilket innebär promenader. Det blir dags för en lunch med medhavd mat, och det fina vädret lockar. Plus 17 visar vattentermometern. Badbyxorna på och den korta promenaden till badklippan där badstegarna leder ut i havet. Det första doppet blir kort, de senare betydligt längre. Smaken av sommar får upplevas än en gång innan färden ställs hemåt igen till väntande familjer.

Ute i den stora världen har när detta skrivs den första debatten inför valet av president i USA hållits. En debatt som urartade i kaos, för att relatera till de flesta kommentarer. Donald Trumps behov av att i varje fråga dominera, kullkastade debattregler och saklighet. Ett agerande som skrämde väljarna mer än det hjälpte. Opinionsmätningar efter debatten visade på en vinst för Biden med 60% mot Trumps 30%.

När detta skrivs har Trump meddelat att han isolerar sig pga. COVID-19 smitta han ådragit sig. Så får också den skrävlande presidenten dela den erfarenhet som miljontals andra amerikaner bär på. Hur tung den börden blir för Trump återstår att se.

Och kampen om makten och demokratin i Belarus ser ut att vinnas av övervåldets krafter. Den valfuskande presidenten sedan 26 år Lukaschenko, får med rysk hjälp fortsätta leda sitt land. Men det är ett ledarskap som kommer att möta helt annat motstånd än tidigare. Att EU nu efter interna motsättningar, tillsammans med andra demokratiska länder nu kommer att utlysa sanktioner mot ledarskapet är viktigt.  Inte minst för de som med risk för liv och lem demonstrerat.

Och i vårt land står striden nu om arbetsrätten, den lagstiftning som gett trygghet i anställningen i generationer till arbetstagare, men nu vill skrotas av delar av det politiska systemet. Amerikaniseringen av det svenska samhället (något som vissa forskare använder som begrepp) fortsätter. Samtidigt som amerikansk forskning visat att Sverige vid 1980-talets början var världens mest jämlika land.

Den jämlikheten har sedan dess raserats bit för bit, med ökande klyftor i samhället och söndervittrande offentlig sektor som resultat. Något som borde vara uppenbart också för vårt lands politisk ledarskap.

2020.10.02

Jarl S