Strålande
högsommarvärme i hela vårt land och stora delar av Europa. Badstränderna är
fulla av folk, och i skärgården söker båtfolket sin svalka i havet. Det är
sommar så som man vill ha den, åtminstone ett kortare tag. Sedan tar värmen ut
sin rätt och behovet av svalka blir större.
I klimatkrisens
kölvatten diskuteras återigen vad som är tillfälligheter, och vad som är delar
av en kritisk utveckling. För de som är beroende av klimatet, exempelvis de
renskötande samerna, är budskapet klart. Vi går mot klimatförändringar som
berör också dem på ett avgörande sätt när det gäller möjligheterna att söka
föda för sina hjordar, inte minst vintertid.
Det ymniga snöandet
den gångna vintern, med snödjup på ca 4 mtr, är också del av detta. Det finns en
baksida också av att kunna åka skidor i midnattssolens glans norr om polcirkeln.
Och ute i
den stora världen kämpar de ekonomiska följderna av Covid-19, med de medicinska
när det gäller hur man skall hantera pandemin. Och WHO, den organisation som är
satt att övervaka den typen av utveckling, blir alltmer ifrågasatt. Kriser
söker sina ansvariga, varhelst man vill finna dem.
Att Kina
lyckats så bra med att skriva ner sin roll, är i det sammanhanget märkligt. Det
är trots allt där som allt startade, och en världsbefolkning nu kämpar med
följderna allt medan de erkänt avlidna nu överstiger 500.000, och de som inte
registrerats för Covid-19, men också gått bort på grund av den, troligen är
ännu större.
Mänsklighetens
vurm för förnekelse är stor vare sig det gäller klimat eller pandemi.
Skillnaden ligger kanske ändå i att ansträngningarna att stoppa pandemin är
större än entusiasmen för att kontrollera och anpassa oss till klimatförändringarna.
Dags nu för
undertecknad att ansluta till den skara som denna dag, med beräknade temperaturer
på +30 i skuggan, söker svalka på havet.
2020.06.27
Jarl S
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar