Greven och betjänten

Journalistik som slasktratt, skulle man kunna se som titel på det här inlägget. Egentligen borde det vara det motsatta. Det finns ju journalister som gör ett mycket förtjänstfullt arbete med granskning av politik och samhällsutveckling. Program som Uppdrag granskning och Kalla fakta är viktiga, och den grävande journalistik som Maciej Zaremba ger exempel på är likaså prisad för sin höga journalistiska klass. Men mycket av den journalistik som produceras, liknar mer beställningsjobb från de ledande samhällsskikten än kritiskt granskande reportage.

Ett litet men i sig talande exempel på journalistisk prostitution får nedanstående händelsekedja utgöra, den har sin förankring i kommunen norr om skogen, berörd i många bloggar genom åren, dess egentliga namn är Örnsköldsvik. En kommun som sedan årtionden styrts av ett enväldigt socialdemokratiskt parti, enväldigt i så måtto att det varit så starkt, både i valmanskåren och i det tjänstemannaskikt man skapat, att få vågat utmana partiet.

Greven och betjänten, S-partiets torped och lokaltidningens representant i kärvänligt samspråk i fullmäktige.

Vittnesmålen under åren har varit återkommande om att näringsidkare som motsatt sig partiet eller kommunens handlande, sett sina leveranser eller tjänster till den stora kunden kommunen försvinna. Anställda som protesterat har frusits ut, lönestoppats och på sikt också mist sina tjänster. I den miljön verkade också en lokaltidning som kunde varit den tredje statsmakten, men på sikt utvecklats till en föga ifrågasättande megafon till det styrande S-märkta partiet.

Under 90-talet valde ett antal personer med stark identitet i Socialdemokratin att hoppa av och ansluta till en rörelse som växte i landet, ett tvärpolitiskt parti med titeln SPI, Sveriges Pensionärers Intresseparti. Inför valet 2010 fick partiet stöd av också erfarna politiker med liberal bakgrund, och partiet fick 2 mandat i fullmäktige, lika många som Fp, Mp och V hade.

Med sitt nya ledarskap blev SPI ett växande parti men också ett parti som i motioner och interpellationer ständigt ifrågasatte det politiska ledarskapet. Det fick också alltfler medlemmar, och hade inför valet 2014 passerat 100 medlemmar, betydligt fler än exempelvis Fp och Mp och M. I lokaltidningens insändarsspalt syntes partiet ofta, och kommentarsfälten stödde partiet i de flesta frågor som behandlades innan de plötsligt togs bort ur tidningen, man ville uppenbarligen inte publicera kommentarer längre.

Att samarbetet mellan lokaltidningen och det styrande S-partiet var mycket nära var inte svårt att se. Bilden ovan från en paus i fullmäktiges arbete är talande. I en debatt i fullmäktige i oktober 2013 refererad i lokaltidningen, gick partiets nuvarande ledare Glenn N gick till hårt angrepp på partiets representant i fullmäktige. Följden blev att kommentarsfälten i tidningen blev många med stöd för SPI-företrädaren, tidningen valde senare att ta bort kommentarsfälten.

Från den stunden och fram till valet 2014, valde lokaltidningen dels att tiga ihjäl partiet, dels att vid ett antal tillfällen gå till hårt angrepp på partiet. Man drog sig inte för att i det sammanhanget i dec 2013 också utnyttja en dödssjuk kvinna med det uppenbara syftet att angripa partiet, bara dagar innan hon avled.

SPI var inför valet 2014 starkare både vad avser kandidater på listorna och ekonomiskt än man varit någon gång tidigare, och också mycket aktivt i valrörelsen. Det oroade tydligen, smutskastningen av partiet var omfattande och grundlös, en smutskastning som också lokaltidningen deltog i på ett aktivt sätt. Man valde att i en skriftlig spya kalla partiet näringslivsfientligt och en enmansföreställning.

Kampanjen lyckades. Resultatet på valdagen blev att SPI-partiet förlorade sin politiska plattform i kommunen, huruvida tystandet av den kritiska rösten gjort Örnsköldsvik till en mer demokratisk och av öppen debatt levande kommun överlåter jag åt läsarna att avgöra.

2016.01.05

Jarl