Det europeiska projektet, Euron skakas i sina grundvalar. Angela Merkel. Tysklands utomordentligt skickliga ledare är minst sagt oroad, och experter är lika pessimistiska som en del politiker med okänd agenda försvarar ordningen.
Det är oansvarigt att sätta bräddfulla godispåsar framför hungrande barn. Ungefär så gick det till när en del nu krisande länder fick tillgång till Euron, en valuta som garanterades av andra, som det bara var att ta för sig av. Och det gjorde man, svaga politiker köpte röster med svagt ledarskap. Låt opiumet för folket verka tycks inställningen ha varit. Så småningom kommer ändå verkligheten ikapp sagan. Irland, Grekland idag, kanske Portugal och Spanien imorgon.
Vi svenskar skall inte slå oss för bröstet, vi gjorde samma oansvariga resa på för 15-20 år sedan. Då var vårt land hårt skuldsatt och Göran Persson sökte skattebaser för att kunna få in mer pengar. Han fann dom inte snabbt nog, så han gjorde om pensionssystemet istället, med alliansens goda minne det skall sägas. Där hämtade han ofantliga 258 miljarder av de äldres besparingar, tog dem rakt av för att skyla över en del av den stora skulden.
Nu skall de nya ländernas ekonomi saneras, och vi i de övriga EU förväntas betala kalaset, eller åtminstone en stor del av det. Vad är alternativet, man vågar kanske inte plundra sina äldre på deras besparingar i de länderna?
Svensken är foglig och dum, åtminstone är det en bild som ofta luftas i andra länder. Vi tiger o sväljer där andra demonstrerar och kastar ägg och tomater. Så, de ansvarstagande ländernas ledare får den föga smickrande uppgiften att motivera oss andra att svälja förtreten och betala. För någon måste betala notan
2010.11.26
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar