Som man sår...

Som man sår får man skörda heter det, och det är nog oftast en riktig beskrivning. Häromdagen fick vi i region-TV se hur reportrar och statsvetare funderade över hur man skulle kunna ena länet Västernorrland. Ett län där landskapen Ångermanland och Medelpad tycks uppträda som ett sedan länge sprucket äktenskap. Den delade vårdnaden om landstingets verksamhet är den som drabbas hårdast. I kölvattnet av den här typen av verkligheter simmar inte sällan märkliga fiskar. Om man gör till sin uppgift att underblåsa den splittring som finns, för att den vägen plocka egna poäng, då sår man en sådd som blir svår att skörda. För hur skall den som vunnit position på oförsonligheten, kunna bli fredsmäklaren och brobyggaren? Den frågeställningarna har skapats i första rummet genom den Moderate gruppledaren Jacomina Beertemas agerande i landstinget och valet. Visst kan man förstå att hon som läkare på Sundsvalls sjukhus har ett kollegialt tryck på sig i landstingsfrågorna, men som politiker är det inget ursäkt för att med närmast sovjetisk oförsonlighet driva de lokala synsättet. Det vore märkligt om övriga partier accepterade Beertema som nytt landstingsråd och ledare för en ny majoritet efter 83 år av socialdemokratisk dominans. Sannolikheten är nog större då, att något av de andra partierna väljer att stödja en S-märkt fortsättning, än att ta risker med opportunisten som landstingsråd. Som man sår får man skörda.. 2010.10.06 Jarl Strömbäck