I vitsippors tid
I vitsippors och kabelekors tid kommer ett demokratins nödrop från den svenska riksdagen. Den som ropar är Ann-Marie Pålsson. Debattglad och stark skånska, som gjort sig känd för bland annat sin kamp för det som nu kommit att kallas hushållsnära tjänster, men av vänsterpressen fick epitetet pigavdrag.
Anne-Marie Pålsson
Ann-Marie borde kanske med sin profil och erfarenhet ha varit en given kandidat till en regeringspost efter valet 2006. Istället satsade Reinfeldt på diverse okända kort, allt i rädsla för alltför starka regeringsledamöter. En del av dem blev som bekant tämligen kortvariga och för skattebetalarna kostsamma erfarenheter.
Nödropet i det här fallet handlar om den roll riksdagen kommit att få under senare år. Enligt författningen utgör riksdagen landets högsta beslutande organ, i själva verket har makten kommit att helt ligga i händerna på det fåtal i partiledningarna som överenskommer om olika vägval, och sedan kräver av partiets riksdagsmän och kvinnor att de iklär sig rollen som nödvändig röstboskap.
Flertalet riksdagsledamöter, lågutbildade och med liten egen integritet likt vårt läns representanter nöjer sig gärna med den rollen. Lönen är ju ofta flerfalt högre än den de kan få i sin eventuella yrkesroll, om de nu platsar i något yrke överhuvudtaget.
Ett fåtal med egen stark integritet likt Ann-Marie väljer att lämna den motbjudande cirkus som riksdagen kommit att utvecklas till. Problemen med det är många, riksdagen får en allt svagare roll i allt väsentligt. Regeringen gör sig till riksdagens härskare istället för att vara riksdagens verkställande organ. I allt väsentligt återfinns samma problematik också i relationerna inom fullmäktigeförsamlingarna i landsting och kommuner.
Anne-Marie Pålssons upprop är en viktig röst, den borde ges mycket utrymme i media. Läs gärna på www.newsmill.se den 21.5.09.
2009.05.25
Jarl Strömbäck
I vitsippors och kabelekors tid kommer ett demokratins nödrop från den svenska riksdagen. Den som ropar är Ann-Marie Pålsson. Debattglad och stark skånska, som gjort sig känd för bland annat sin kamp för det som nu kommit att kallas hushållsnära tjänster, men av vänsterpressen fick epitetet pigavdrag.
Anne-Marie Pålsson
Ann-Marie borde kanske med sin profil och erfarenhet ha varit en given kandidat till en regeringspost efter valet 2006. Istället satsade Reinfeldt på diverse okända kort, allt i rädsla för alltför starka regeringsledamöter. En del av dem blev som bekant tämligen kortvariga och för skattebetalarna kostsamma erfarenheter.
Nödropet i det här fallet handlar om den roll riksdagen kommit att få under senare år. Enligt författningen utgör riksdagen landets högsta beslutande organ, i själva verket har makten kommit att helt ligga i händerna på det fåtal i partiledningarna som överenskommer om olika vägval, och sedan kräver av partiets riksdagsmän och kvinnor att de iklär sig rollen som nödvändig röstboskap.
Flertalet riksdagsledamöter, lågutbildade och med liten egen integritet likt vårt läns representanter nöjer sig gärna med den rollen. Lönen är ju ofta flerfalt högre än den de kan få i sin eventuella yrkesroll, om de nu platsar i något yrke överhuvudtaget.
Ett fåtal med egen stark integritet likt Ann-Marie väljer att lämna den motbjudande cirkus som riksdagen kommit att utvecklas till. Problemen med det är många, riksdagen får en allt svagare roll i allt väsentligt. Regeringen gör sig till riksdagens härskare istället för att vara riksdagens verkställande organ. I allt väsentligt återfinns samma problematik också i relationerna inom fullmäktigeförsamlingarna i landsting och kommuner.
Anne-Marie Pålssons upprop är en viktig röst, den borde ges mycket utrymme i media. Läs gärna på www.newsmill.se den 21.5.09.
2009.05.25
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar