Det är kris i vården sägs det. I Örnsköldsvik skall 300 tjänster, 30 % av de anställda bort. Dock inga läkare, de är skyddade. I Sundsvall skall 500 personer bort, ca 20 % av de anställda. Vad händer med patientsäkerheten, frågar sig de intervjuade i TV: s nyhetsprogram.
Året är 2006, och tidningen Dagens Samhälle har undersökt vilka i Kalmar läns landsting som har de 100 högsta lönerna. 97 av de högsta lönerna lyfts av läkare, med en hjärtläkare på första plats och en officiell lön i storleken 150 000 Sek/månad.
När Sundsvalls tidning gjorde motsvarande granskning på ortens sjukhus häromveckan, visar sig mönstret stämma. Dessutom har nästan var femte läkare direkt koppling till företag med medicinsk inriktning. Det finns gått om tid för extraknäck.
I boken ”Den sjuka vården”, granskar författarna officiell statistik från landstingsförbundet och andra källor med vårdrelaterad inriktning. Där konstaterar man bland annat följande:
• Antalet läkare har ökar med 300% de senaste 30 åren, under samma tid har Sveriges befolkningssiffra ökat med ca 20 %.
• Samtidigt har antalet patientbesök per läkare halverats.
• Den svenska sjukhusläkaren har 2,17 patienter per dag.
Sjukvårdens kris är också en organisationens och systemens kris. Enorma resurser ställs till vårdens förfogande, men används de på rätt sätt?
Ur brev från ett par aktiva läkare lyfter jag några synpunkter. Dels att de bekräftar den bild som ges i ovanstående debattbok. Vidare att läkare under utbildning oftast söker sig mot områden med utpräglad spetskompetens, eftersom där finns den största statusen och därmed ofta också bästa anställningsvillkoren. Ur ett samhällsperspektiv bör istället samhällets utbildningsinriktning styras mot områden där bristen är som störst, allmänmedicin, geriatrik och psykiatri.
Sjukvårdens kris är inte enbart en ekonomisk kris. Den är en systemkris där usel ägarstyrning fört till orimligt höga personalkostnader på många håll. Samtidigt en ofta låg patientfrekvens hos de läkare som har den högsta utbildningen, och en intern gränssättning på sjukhusen som bromsat utvecklingen på många områden.
De som nu tvingas lämna sina tjänster bär inte skulden för ett dåligt ledarskap, men de får bära bördan.
27.3.2009
Jarl Strömbäck
Landstingsledamot
Relingsvägen 22
89178 Bonässund
070-672 76 69
fredag, mars 27, 2009
Kris i vården
Det är kris i vården sägs det. I Örnsköldsvik skall 300 tjänster, 30 % av de anställda bort. Dock inga läkare, de är skyddade. I Sundsvall skall 500 personer bort, ca 20 % av de anställda. Vad händer med patientsäkerheten, frågar sig de intervjuade i TV: s nyhetsprogram.
Året är 2006, och tidningen Dagens Samhälle har undersökt vilka i Kalmar läns landsting som har de 100 högsta lönerna. 97 av de högsta lönerna lyfts av läkare, med en hjärtläkare på första plats och en officiell lön i storleken 150 000 Sek/månad.
När Sundsvalls tidning gjorde motsvarande granskning på ortens sjukhus häromveckan, visar sig mönstret stämma. Dessutom har nästan var femte läkare direkt koppling till företag med medicinsk inriktning. Det finns gått om tid för extraknäck.
I boken ”Den sjuka vården”, granskar författarna officiell statistik från landstingsförbundet och andra källor med vårdrelaterad inriktning. Där konstaterar man bland annat följande:
• Antalet läkare har ökar med 300% de senaste 30 åren, under samma tid har Sveriges befolkningssiffra ökat med ca 20 %.
• Samtidigt har antalet patientbesök per läkare halverats.
• Den svenska sjukhusläkaren har 2,17 patienter per dag.
Sjukvårdens kris är också en organisationens och systemens kris. Enorma resurser ställs till vårdens förfogande, men används de på rätt sätt?
Ur brev från ett par aktiva läkare lyfter jag några synpunkter. Dels att de bekräftar den bild som ges i ovanstående debattbok. Vidare att läkare under utbildning oftast söker sig mot områden med utpräglad spetskompetens, eftersom där finns den största statusen och därmed ofta också bästa anställningsvillkoren. Ur ett samhällsperspektiv bör istället samhällets utbildningsinriktning styras mot områden där bristen är som störst, allmänmedicin, geriatrik och psykiatri.
Sjukvårdens kris är inte enbart en ekonomisk kris. Den är en systemkris där usel ägarstyrning fört till orimligt höga personalkostnader på många håll. Samtidigt en ofta låg patientfrekvens hos de läkare som har den högsta utbildningen, och en intern gränssättning på sjukhusen som bromsat utvecklingen på många områden.
De som nu tvingas lämna sina tjänster bär inte skulden för ett dåligt ledarskap, men de får bära bördan.
27.3.2009
Jarl Strömbäck
Landstingsledamot
Relingsvägen 22
89178 Bonässund
070-672 76 69
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar