Avslagen sjukhusinformation

När landstingets politiska majoritet S+V tillsammans med kommunens politiska ledning den 12 mars kallade till informationsmöte på Parken, hade torgmanifestationens (15.2) ca 5000 personer minskat till drygt hundratalet intresserade. Ilska, sorg och misstro präglade de frågande. Många av dem naturligt nog anställda på vårt sjukhus. Jag såg inga glada miner hos de som lämnade mötet efter två timmar av information. De besked som gavs var att läkarskrået är befriat från påverkan, bördan för de 100 miljoner som skall sparas får bäras av fotfolket. Begreppet den specialiserade vården användes gärna av sjukhusdirektören som ett mantra av avståndstagande från den basala, men ack så viktiga eftervård som är så väsentlig i läkningsprocessen, både fysiskt och mentalt. Och på direkt fråga om hur rehabverksamheten skulle skötas blev han svaret skyldig, vi får se hur vi ordnar det?? Är tanken att bokstavligen lyfta ut folk på gatan i likhet med vad som skedde vid psykiatrireformen för ca 20 år sen? Det var då gatorna också i vårt land fick sina utslagna, de som inte tog saken i egna händer och avslutade sina liv. Vad är då alternativen? Jag tillhör de som i landstingsfullmäktige drivit frågan om att ge sjukvården i länet en total översyn. Redan för 5 år sedan skrev jag i en motion bland annat följande: • Att landstingsstyrelsen omedelbart påbörjar ett arbete med syftet att klargöra den framtida strukturen på vården med avseende på länets sjukhus • Att i direktiven inskrivs att specialistsjukvården skall fördelas på ett rimligt sätt mellan sjukhusen och befolkningscentra i att Sundsvall-Timrå, Ådalen och Örnsköldsvik. • Att syftet skall vara att ge de olika enheterna en ”egen profil”, dvs. något eller några områden inom vilket de olika enheterna är länets spetsresurs. Motionen fick oppositionens stöd, och tiden har gått. Istället för en spridning av länssjukvården, ser vi en allt mer till länssjukhuset centraliserad sjukvård. Idag går 2/3 av landstingets budget för sjukhusen till Sundsvall, 1/3 till Sollefteå +Örnsköldsvik. I sin oförmåga att ta tag i strukturbegreppen, anser man sig nu hos landstingsledningen vara tvingad till förändringar som får orimliga följder. Att bortse från den betydelse fotfolket i vården har, och bara satsa på spetskompetensen, är liktydigt med att amputera människors ben i tron att de skall kunna gå lika bra ändå om bara huvudet finns kvar. Jag delar den syn som också kom fram under mötet på Parken, nämligen att inga övergripande åtgärder borde vidtas på något sjukhus, förrän man har en långsiktigt hållbar plan för vården i länet i sin helhet, baserad på de punkter jag refererat till ovan. Sjukvården i Örnsköldsvik, och i länet i stort behöver både i avseende på sina anställda och på sina patienter en mer seriös bedömning än att bli offer för en intern maktkamp bland länets ledande politiker. 2009.03.13 Jarl Strömbäck Landstingspolitiker Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070-6727669