Skall Norrland styras från Bryssel??

Porjus kraftstation i luleälven, en av landets största. Framtiden är inte lätt att sia om. Vem hade för ett år sedan kunnat ana, att i USA ett år senare skall en förut tämligen okänd färgad man sväras in som USA: s president? Oddsen hade varit höga på det vadet. Eller att världsekonomin inom loppet av ett par månader skulle vara i ett chocktillstånd, och därmed också påverka företag och enskilda på ett negativt sätt världen över. Men också andra faktorer påverkar sysselsättning och framtidstro. En av de viktigaste i det avseendet är energifrågorna. Vi lever i en del av landet som producerar ett stort överskott av elektrisk energi, något som också vårt näringsliv traditionellt anpassats för. Från näringslivets sida förs nu ständigt kostnaderna för energi fram som det största hotet för den framtida utvecklingen. Det hotet bekräftas också av nedläggningar som drabbat vårt län i bl.a Utansjö och Vivstavarv. Vi producerar världens renaste, miljövänligaste och kanske billigaste elektricitet i vattenkraften, men betalar priser som baseras på ”skit-el”. Också enskilda drabbas av el-kostnader som inom loppet av de senaste 4 åren ökat med 400-500 procent. Utrymmet för konsumtion minskar, och rädslan för utvecklingen leder till större försiktighet med kostnader generellt sett. I ljuset av den utvecklingen skall också hanteringen av regionfrågan ses. När det politiska systemet inom de norrländska landstingen hanterat frågan de senaste två åren, så har det varit med en förvissning om att ett tyngre och slagkraftigare Norrland bättre skulle hävda sig i det regionernas Europa som vi ju är en del av. I grunden handlar det här om var beslut och styrning skall skötas. Visst kan den ”koloniala” fjärrstyrningen av vår landsända fortsätta via EU och regering, men det ger oss inte ökat utrymme för egna beslut. Ser man till vår regering och riksdag, så värnar man mer om sina maktpositioner än den ytterligare fördelning av ansvar och befogenheter som är det utbyggda regionala tänkandets mål. Nu blir det knappast någon Region Norrland vid valet 2010. Frågan fanns inte reglerad i de avtal som låg till grund för alliansens samarbete. Därmed hamnar den med stor sannolikhet i frysboxen tillsammans med kärnkraftsfrågan. Och läser man de debattartiklar partiledarna presenterade på DN-debatt 14.1, så lyser regionfrågan helt med sin frånvaro. Där är regeringens budskap ansvarstagande, eller med andra ord ”inga okontrollerbara äventyrligheter”. Den utvecklingen har inte varit alltför svår att förutse, så vad blir nästa steg i utvecklingen? Blir det att vår landsända, som redan är nettoexportör av El och fått offra sina älvdalar på energialtaret, nu skall offra också sina skogar och vildmarker på vindkraftsaltaret för att tillfredställa EU, skattekistorna i Stockholm och andra metropoler? Alltmedan livsbetingelserna för djur och natur skövlas och naturvårdsverk och miljömyndigheter bejakar utvecklingen? Statsmakten försöker ju nu genom lagstiftning kringgå den lokala rätten att stoppa planerade utbyggnader av vindkraftsparker. Regionfrågan må vara döende, ur det följer att de som bejakar den utvecklingen kanske också kan ta till sig slutsatsen, att den som inte vill ta egna beslut får leva med andras. 2009.01.14 Jarl Strömbäck Landstingspolitiker Relingsvägen 22 89178 Bonässund 070-6727669 http://liberalavindar.blogspot.com