tisdag, januari 13, 2009

Guldbagge?

Guldbaggegalan är glitter och glamour, glädje och tårar. Bland dem som belönades fanns också den gamla primadonnan. En gång var hon sedd som en sexbomb, attraktiv och otillgänglig liksom lockande och spännande. Filmer som ”Sommar med Monica” och 100-talet andra gav henne kultstatus. Den berömde Ingmar Bergmans stjärna och älskarinna var hon. Men också barnlös och egocentrisk, med tiden blev hon alltmer ensam och isolerad. Skygg och rörd tog hon mot sitt hederspris. Belöningen för att arbetet och egot fått komma framför barn och familj. Var det värt priset? När scenljusen släckts kommer livet ikapp även den mest framstående. Då får den en gång så omhuldade betala priset för sitt starka ego. Priset bestående av ensamhet, en stängd dörr och en tyst telefon. Verkligheten kommer ikapp också den störste. Lever vi för att arbeta, eller arbetar vi för att leva? De gamla egocentrikerna går en tortig stig genom livet. Den stigen kan aldrig ge den trygghet och glädje som ryms i att se nya mänskliga plantor ta form och växa upp. Oavsett om det handlar om den stora aktrisen, faster Ulla eller professor Higgins. Den stora aktrisen fick sin hedersbagge, men orkade varken möta publikens blick med rätad rygg, eller hålla ett tacktal värdigt priset innan hon flydde ut i kulisserna. Det blev ett kort och simpelt tack. 2009.01.13 Jarl Strömbäck

Inga kommentarer: