Våga tro på framtiden!

För några dar sedan firades runt om i Europa 50-årsdagen av tillkomsten av EU. Som enande rörelse, och fredsrörelse i vår tid kan EU knappast underskattas. Det är nog också skälet till att 27 länder och ca 500 miljoner människor nu samlas under dess flaggor. Och vem vill i dag avstå från de friheter som EU fört med sig. Vi reser med stor frihet i medlemsländerna. Våra ungdomar kan studera i andra länder och därmed bygga vidare på vänskapstanken. Handelns frihet har gett oss en mångfald att välja på som saknar motstycke tidigare. På samma sätt har Internet under de senaste 15 åren inneburit en revolution som inte ens Science-fiction författarna kunde förutse. Modern kommunikationsteknik binder jorden samman på ett otroligt snabbt och effektivt sätt. Företagen kan med sina globala nätverk sköta verksamheter i fjärran länder, som aldrig förr. Och som privatperson kan jag med hjälp av datatelefon och webkamera tala med vänner i andra världsdelar utan att det kostar något extra samtidigt som vi har omedelbar ögonkontakt. Det är i den verkligheten regiontanken nu stöts och blöts i landets politiska och andra församlingar. I det sammanhanget har det förvånat undertecknad att så många skribenter vädrar sina farhågor, hellre än att man ser möjligheterna. Idag är det kommunala självbestämmandet i mycket en myt. Det är statsmakten som genom lagar och myndigheter håller i taktpinnen, men ofta de lokala politikerna som får stå vid skampålen när medborgarna är missnöjda. Tanken med regionparlament är ju att regionerna skall ges ett större eget ansvar, en större del av självstyrelse. Det ger också väljarna större möjligheter att i verklig mening påverka den regionala utvecklingen. Det bör man ha i minnet när statligt styrda makthavare värnar om sina revir. Den liberala tanken har traditionellt varit öppen och banbrytande. I synen på EU-samarbetet har Folkpartiet varit en ledstjärna. Men dessvärre inte i alla frågor under senare år. Liberalismen förutsätter en förmåga att skilja på egenintresset och allmänintresset. I den debatt, och i de beslut som kommer framöver skall det bli intressant att se var det liberala engagemanget landar. Vi i norra Sverige lever i en rik och levande byggd med stora möjligheter. De traditionella näringarna står starka. Upplevelseindustrin, turismen och de kreativa näringarna har stor utvecklingspotential. Vi är en oas av lugn och frihet i ett i övrigt hektiskt Europa. Allt det gör att vi med stor frimodighet borde se framtiden an. Det omvandlingstryck som omvärlden ställer oss inför, möter vi under alla omständigheter. Utöver det nord-sydliga samarbetet har också det öst-västliga stor betydelse. I Norrbotten handlar det om Barents-samarbetet. I mellannorrland om Mittnorden-samarbetet. De olika samverkansformerna berikar varandra och utgör inget hinder för regiontanken. Som liberal politiker har jag utgjort en liten del av den remissflod som ansvarskommitten använt sig av i sitt arbete. Det är med stor självklarhet jag bejakar det ökade regionala bestämmande, och den ökade väljarmakt som regiontanken innebär. 2007.03.28 Jarl Strömbäck

Vårvintermorgon

Vårvintermorgon. Solen skiner klar och stark samtidigt som nattkylan ligger kvar. Skarsnöväder med andra ord. Skidorna känns som om de flyger fram över isen, ut mellan öarna. 95% teknik kanske 5% kraft. Skejtingtekniken är underbar när förhållande är de rätta. Vi har mycket att glädjas åt i landet i norr. Den friska luft vi kan andas. Friheten att slippa trängas om man inte önskar det. Och framför allt krispigt klara vårvinterdagar med skarsnö. Det är helt underbart!

Sahlin en vinnare

Förkylningstider då blir inte mycket skrivet. Så mycket bättre när viruset försvinner och luften återkommer till lungorna. Under tiden har Socialdemokraterna valt sin nye ordförande. Mona Sahlin gav oddset en chans på 1000 i vadslagning i somras. Några blev säkert rika på det vadet, för visst har hon hånats och setts över axeln av det ”felfria” politiska etablissemanget. Ändå skulle hon med säkerhet sopa banan med alliansen i ett val idag. Hennes utmaning nu är nog mer intern än extern, nämligen den att rucka på de många betonghäckar som finns också i det partiet. Hennes förmåga att tala till bönder på bönders vis är i det sammanhanget långt viktigare än att kunna tala med lärde män på latin. För egen del önskar jag henne lycka till. Hon utgör den slags ”underdog” som det politiska systemet behöver för att ruska om och vitalisera systemet. Det skall bli mycket intressant att följa henne. 2007.03.25 Jarl Strömbäck

Begåvat!

För ett år sedan lät hon sig väljas till ordförande i Liberala Kvinnor. Det var valår, och det kunde behövas en extra plattform att stå på i valrörelsen. Nu är valet passerat sedan ett halvt år, nyttan är gjord. Alltså kliver hon ur uppdraget. Begåvat onekligen. 2007.03.18 Jarl Strömbäck

Sundsvall står starkt!

Det är med intresse, och inte så lite förvåning jag tagit del av debattens riktning i Sundsvallsområdet ifråga om regiontanken. Där utmålas i mörka termer Sundsvall som den stora förloraren. Med nära anhöriga i Sundsvall är jag en flitig gäst i Er stad, så tillåt mig att ge några utifrån-perspektiv. Ingen stad i norr har på ett bättre sätt än Sundsvall med förutseende lyckats göra staden till det norrländska handelscentret. Bilar och bussar går i ständig trafik för att besöka handelns metropoler, vare sig det är i Birsta eller stenstans alla gallerior. Handelns omsättning motsvarar i stora drag den som vore normal för en stad med 1,5 gånger Sundsvalls storlek. På sjukvårdens område får Sundsvall/Härnösands förvaltning i runda tal 1900 miljoner att röra sig med, vilket är långt mer än Sollefteå och Örnsköldsvik tillsammans. När Sundsvalls historia skrivs en gång kommer tveklöst uppbyggandet av universitetet att få stor plats. I det har staden en stor utvecklingspotential som rimligen kommer att ge mycket gott under kommande år. Att Mittuniversitetet valt att lämna Örnsköldsvik är knappast till fördel för den staden. Ser man till kulturen sedan så har ni i Sundsvall ett kulturarv i Stenstan som saknar motstycke i landets norra del, ja kanske i landet i sin helhet. Var glada och stolta över det! Sundsvall är rikskänt för sitt rika musikliv, och även andra kulturyttringar är på frammarsch. Genom bildandet av ett scenkonstbolag tillsammans med landstinget och med säte i Sundsvall, blir Sundsvall också mer formellt länets kulturella centrum. Att företagandet i Sundsvall inte står det övriga länet efter förstår också vi som valt att följa samhällsutvecklingen. När Örnsköldsvik framställs som en framgångssaga, väljer man att inte se de nedläggningar av företag som ändå sker på orten och drabbat många. Med mina ögon borde Sundsvallsborna ha alla skäl i världen att räta på ryggarna och lyfta blicken i kraft av sin egen positiva utveckling. I det klassiska valet mellan att se möjligheterna eller svårigheterna menar jag att Sundsvallsborna har all anledning att ta till sig regiontanken med förvissningen att man även där kommer att gå starka ur förändringen. 2007.03.17 Jarl Strömbäc

Liberala rädslor

Det vibrerar av nervositet i den liberala världen. Förra årets valresultat har skakat rörelsen, och dessvärre söker man nu orsaken hos andra hellre än hos sig själv. Ett strålande exempel på det var partisekreteraren Erik Ullenhags debattartikel på DN-debatt den 12.3 där han gick hårt åt Centerpartiet. Det gamla tricket att vända fokus mot någon annan går igen, men är som ofta väldigt genomskinligt. Johan Ingarö ger i sin blog en svidande vidräkning av den typen av självbedrägeri, medierna i allmänhet har inte varit speciellt mycket gladare. Det liberala partiet behöver, om det skall kunna komma igen nya ansikten på många håll. Att därför som i Örnsköldsvik belöna länets störste förlorare med fortsatt förtroende är tragiskt. Orädda och oberoende valberedningar är en bristvara tyvärr. Länsförbundet lär väl gå samma väg. På vad sätt det kommer att stärka partiet förblir för undertecknad en gåta. Men det lär märkas i nästa val. I det ryms också en personlig dimension, nämligen den att de som borde ha förstånd att se till partiets bästa, hellre sitter kvar med en alltmer vittrande bas som följd än man kliver åt sidan. Om nu andra partier driver de liberala frågorna bättre än folkpartiet kanske partiet inte behövs? Det är kanske den stora rädslan gömd i Ullenhags språkdräkt! 2007.03.14 Jarl Strömbäck

Polisärt inkasso

Söndag och solen skiner från en klarblå himmel. Utanför fönstret gnistrar snön och i lokaltidningen lockar man med skidans dag. Målet är givet, en skidtur upp på Rutberget. Där, efter att ha tagit sig upp för stigningarna väntar grillkorv och juice. En pratstund i stilla söndagsgemyt med andra motionssugna och soltörstande denna fina vårvinter dag. På med skidkläder och skidor i bilen med andra ord. Färden till parkeringen vid Fälltjärn går via Björnavägen och Nävertjäl. Radion spelar lite söndagssömnigt, klockan är ju bara 10. Vägen är fin och snöfri efter ett antal dagars värme. Än är snödrivorna höga där de kastats upp av plogbilar och traktorer. Det är glest med trafik så här på morgonen. Det är 50-väg ännu några hundra meter innan 70 tar över. Plötsligt ett 100-tal meter framför bilen kliver en randigt klädd figur fram bakom drivorna. Han vinkar in bilisten som förvånat undrar varför. Bakom drivorna göms en vit omarkerad skåpbil. Bilisten har kört lite för fort, det kommer att kosta, och gör det också. För en tid sedan ändrades böterna för fortkörning, skälet var att värna om säkerheten i trafiken enligt lagstiftarna. Den tanken är bra, men var fanns den aspekten en söndagmorgon på en glest trafikerad, nästintill ödslig utfartsled? Om tanken var att kolla trafiksäkerheten, varför gjordes då inte utandningsprov på bilisten? Den lagstiftning som läggs i myndigheternas hand rymmer också kravet på omdöme och omsorg om tillämpningen av lagstiftningen. De böter som nu kan utdömas för tämligen bagatellartade brott som något för hög fart på en öde väg är höga. Den söndag som började så fint lyckades polismyndigheten effektivt förstöra. Inte till glädje för trafiksäkerheten, saker skall kallas vid sina rätta namn. Det handlade om polisärt inkasso. 2007.03.11 Jarl Strömbäck

Tron på våldets makt

Tron på våldets makt är försmädlig. Hur ofta har inte den visat sig grundlös och falsk. Det var så lätt att invadera Irak och största Saddam. Demokratin skulle återupprättas var ordet. Eller med president Bush egna ord ”Genom att slåss mot terroristerna i Irak besegrar amerikanska soldater ett direkt hot mot det amerikanska folket”. Resultatet har istället blivit att terrorattackerna under de senaste åren ökat med 607%, allt enligt forskare vid New York Universitys juridiska fakultet. Och offren är alltmer ofta amerikanska ungdomar vars hemresa sker i bodybags. Även USA-administrationens egna organ levererar liknande synpunkter. National Intelligence Estimate skriver i sin senaste underrättelserapport att ”Irakkriget är en högtidshändelse för islamiska gudskrigare och har format en helt ny generation terroristledare”. Fred skapas inte av oönskade ockupanter. Det har visats i kolonialkrig, i Vietnam och Afganistan och det visar sig också i mellanöstern. Bort med vapnen och in med mer diplomati är en mer framkomlig väg, men kommer USA lyssna och förstå? Eller är Iran nästa idiotiska äventyr? 2007.03.07 Jarl Strömbäck

Sjukvård ifrågasatt?

Mari och Thomas Sundberg efterlyser i ett inlägg under ordet fritt den 1 mars information om sjukvårdens utveckling i vårt Örnsköldsvik. Kärt barn har många namn, och med ett positivt sinnelag så kan man kanske säga att debatten som förs om vår sjukvård, just speglar det synsättet. För egen del och med mina socialliberala perspektiv vill jag gärna ge skribenterna, och för den delen också läsarna några personliga synpunkter. Först något om resursfrågan. Landstingen i vårt land har under den tid jag funnits i vårt landstingsfullmäktige fått ökade resurser. I landet i sin helhet innebär det att 2002 ca 8% av offentlig sektors medel gick till landstingen, den siffran är nu uppe i 9,3%. För vårt landsting i Västernorrland innebär det här ytterligare ca 200 miljoner per år till de ca 6000 miljoner som landstinget omsluter. Till det skall läggas den skattehöjning som gjordes 2004 och då gav ett extra tillskott om ca 250 miljoner. Varför går det då inte att få ordning på vården? Varför dessa ständigt återkommande negativa rubriker? I vårt land har vi prövat olika ideologiska utgångspunkter på olika områden. Det har inneburit att på vissa områden har vi tillåtit konkurrens under övervakning och lagstiftning, medan på andra områden, vården är ett har vi använt modellen om offentlig styrning och produktion. Det tål att tänka på att där konkurrensen är fri och ofta hård, där ökar valfriheten och kundnyttan till glädje för oss som konsumenter. Där hålls lönetrycket nere på en för samhället rimlig nivå. Där å andra sidan monopolen tillåts breda ut sig, där frodas egenintressen som inte sällan går ut över verksamheten. I det sammanhanget finns det anledning att citera en stort upplagd artikel i landstingsförbundets tidning Dagens Samhälle 5/2007 under rubriken ”Läkare toppar löneligan”. Där framgår att i Kalmar län 97 av de 100 högst betalda inom landstinget är läkare. Först på 362 plats återfinns den högst betalde politikern. Det tål att tänka på, hur situationen är i vårt landsting vore intressant att veta. Vad har då det med landstingsverksamheten att göra? Läkarbristen är akut på många områden, något som kan tyckas särskilt märklig mot bakgrunden av att det handlar om samhällstyrd verksamhet. Att den bristen har tillåtits uppstå är en direkt orsak till skenande läkarlöner. Bristen på utbildad och efterfrågad personal ger ökade kostnader. Den bristen ger också vårdens huvudmän landstingen, en försvagad förhandlingsposition. Och dessutom har bristen på utbildningsplatser fört till, att många unga som vill utbilda sig idag tvingas göra det i andra länder. Den utbildningspolitiken är en katastrof för vården i vårt land. Nu till frågan om Örnsköldsviks sjukhus. Den uppfattning jag i landstinget torgfört är att vi måste acceptera en ändring av sjukhusens struktur i framtiden. De små sjukhusen kommer inte att kunna ha all tänkbar kompetens. Men den förändringen behöver inte alls vara till nackdel i alla fall. De flesta patienter har nog uppfattningen att det viktiga när man mår dåligt är att få kompetent vård i rätt tid. Mer konkret innebär det att också ett mindre sjukhus borde kunna få bli en spetsresurs på något givet område. När det gäller den operationsutredning skribenterna hänvisar till, så har den visat att vi i vårt län har 7-8 operationssalar fler än vi borde behöva med andra landsting som jämförelse. Det innebär också att vi arbetar mindre effektivt på området, med alltför höga kostnader. Det sjukhus som har de mest moderna operationssalarna är Öviks sjukhus, och mot den bakgrunden menar jag att en koncentration mot mer av planerade operationer till Övik bör vara en logisk slutsats. Jag hoppas att den delas av också Öviks andra landstingspolitiker. Öviks sjukhus med sin fina personal och ledning bör ha alla skäl att tro på framtiden. Samtidigt får vi inte glömma att så länge som vården helt styrs av demokratiska processer har befolkningsunderlaget i de olika länsdelarna betydelse. Om bypolitiken får utrymme kommer antalet mandat och röster att räknas. Se bara på antalet riksdagsledamöter, av 11 sådana kommer bara en från Nolaskogs. För övrigt välkomnar jag det klarspråk och synpunkter på regionfrågan som kommit från socialdemokratiskt håll i Övik på sistone. Den utvecklingen ser jag fram emot med förtröstan, den inspirerar. 2007.03.02 Jarl Strömbäck

Vård av KOL-sjuka

Vård för KOL-drabbade. Den generation som de kommande 10-15 åren åldras kommer att bära bördorna av den livsstil som var förhärskande under mitten av 1900-talet. Då var kunskapen om rökningens faror inte så väl utvecklad som nu. Rökning var del av en livsstil accepterad av de flesta. Som ett senkommet resultat av det har också kommit den ökning av KOL, sjukdomar i hjärt-och andningsfunktionerna som nu kan konstateras. Ur trycket av den ångest som den typen av smygande sjukdomar medför, har också intresseföreningen för de hjärt-och lungsjuka i vårt län, nu med 2800 medlemmar uppstått. Från det hållet uttrycker man nu stor oro för att vården inte på ett tillfredsställande sätt skall kunna möta de behov på sjukvård som de sjuka behöver. I det ryms läkarkontakter både på allmän och specialistnivå, men också vårdplatser för att möta de svåraste stunderna i sjukdomen. Mot den bakgrunden vill jag gärna att fullmäktige får en redogörelse för 1 Hur kösituationen och väntetiderna ser ut på området och i de olika sjukvårdsförvaltningarna. 2 Vad som görs inom landstinget för att allokera resurser till det här sjukvårdsområdet. 3 Hur samarbetet med intresseföreningen sköts. 2007.02.25 Jarl Strömbäck

Scenkonst!

Scenkonst!
I dansens virvlar ses Wilmer och Tova, båda 2 år.
Kulturbärare i vardande kanhända? Trevlig helg.


Dec.30.2006
Jarl Strömbäck

Det oersättliga ledarskapet?

Sveriges liberala parti-folkpartiet påstås skakat av uppgiften att det finns de, som ifrågasätter ledarskapet. Så bra då, konstigt vore det väl annars! Det är knappast hastigheten i förnyelsen i ledande ställningar som är partiets problem. Snarare då det ”ledarskap” som för länge sedan passerat bäst före datum, men inte inser det. Tillämpningen av det oersättliga ledarskapet är en säker garant för tillbakagång. Något som också Göran Persson fick erfara i höstens val. 2007.02.19 Jarl Strömbäck

Landstingsinfo Y-län feb.2007

Landstingsfullmäktige avhålls 5 ggr per år. Vid det första mötet, i februari är det tema som är återkommande att fullmäktige tar en landstingsplan för det pågående och kommande åren. Så var fallet också vid det möte som hållits i veckan, 13-15/2. Som utgångspunkt för bedömningen av landstingets hälsotillstånd hade vi fått ett arbetsmaterial som beskiver en verksamhet som bedrivs med alltför små marginaler. I den analys som finns i arbetsmaterialet konstateras att ekonomin inte överensstämmer med god ekonomisk hushållning, och heller inte ger utrymme för investeringar och framtida pensionsskuld. Det är anmärkningsvärda och allvarliga ord. Den skattehöjning som genomfördes 2004 är nu uppäten. Trots ökade resursramar om ca 200 miljoner per år, så går landstinget obevekligt tycks det mot nya ekonomiska problem, och i dess följd en ny skattehöjning. Det skall då också vägas in i den kritik som riktas mot verksamheterna och som på senare tid handlat om psykiatrin i stor utsträckning. De åtgärder som måste till för att få balans i verksamheterna handlar om nya strukturgrepp. Dit hör en översyn av de opererande verksamheterna som enligt en utredning gjord i höstas visar att vi på det området borde kunna stänga 7-8 av 21 operationssalar på våra 3 sjukhus. Där finns då en besparingspotential om ca 150 miljoner kronor. Vi har kostnader för den somatiska vården på våra sjukhus som med 208 miljoner överskrider de kostnader som gäller för ett snitt av skogslänen. När det gäller den regionala delen av landstinget verksamhet så är den blygsam. Av budgeten på i runda tal 6 miljarder, omsätter den regionala delen via folkhögskolor, kulturinstitutioner och stöd till projekt etc. drygt 200 miljoner. Den verksamheten är sedan årsskiftet nu organiserad i nämndsform. Samma gäller för de kulturella aktiviteterna, nämligen att de i syfte att få en bättre ekonomisk styrning nu förs samman i ett aktiebolag med säte i Sundsvall. Primärvårdens verksamhet är numera också ordnad i en särskild förvaltning. Jag hoppas att det skall bli en bra lösning, den verksamheten behöver komma fram ur storsjukhusens skugga, och få den status den förtjänar. Det är ändå så att de flesta av våra kontakter med sjukhusen normalt går via eller genom primärvården. I det sammanhanget finns anledning att nämna att jag de senaste åren haft kontakter med intressegruppen för ett bevarande av vårdcentralen i Gullänget/Örnsköldsvik. Jag interpellerade i frågan för knappt 2 år sedan, och tog även upp frågan i landstingsfullmäktige i veckan. Mycket mer finns naturligtvis att skriva om, jag nöjer mig med detta för tillfället och med budskapet att ni naturligtvis kan kontakta mig i frågor som har med landstingets verksamhet att göra. I övrigt följer jag de intentioner som kommer via alliansregeringen. De synpunkterna, exempelvis om större valfrihet i vården delar jag. 2007.02.16 Jarl Strömbäck

Att kasta sten i glashus!

”Fred genom samtal” (Frieden durch dialog) står det i bakgrunden av president Putin när han håller sitt brandtal mot USA under det stora internationella mötet i Tyskland. Gott så, visst är samtalet långt viktigare som fredsmäklare än vapnet. Men hur ser då verkligheten ut i Putins egna fögderi? I Tetjenien pågår ett utrotningskrig påbörjat och pådrivet av Putin. Ett krig som får följder långt utanför Rysslands gränser. Var finns den öppenhet och omsorg om det rättsvårdande som Putin pläderar för i det sammanhanget? Journalistmordet på Anna Politkovskaya och mordet på Putinkritikern Litvinenko i London, där denne direkt utpekade Putin som ansvarig är svar nog. Avstängningen av OSSE och oberoende journalister från observationer i det känsliga kaukasiska området är djupt odemokratiskt. Visst finns det skäl att kritisera USA. Dess agerande i mellanöstern fördjupar konflikterna mer än de löser dem. Men en stor skillnad föreligger, press och allmänhet har möjlighet att på ett oberoende sätt följa skeendena och ur de rapporteringarna bilda sina uppfattningar. USA:s handlande bekymrar, Rysslands handlande skrämmer. 2007.02.11 Jarl Strömbäck

Om kärnkraftssäkerheten

Som man sår får man skörda. De svenska frihetsbegreppen, åsiktsfrihet, tryckfrihet och meddelarfrihet är grundläggande för den demokratiska hälsan i samhället. Ur de har debatten om säkerhetsproblemen vid Forsmark uppstått. Det är media, inte det politiska systemet som initierat den nu pågående debatten. Det bör man ha i åtanke när man tar del av kritiken mot kärnkraften i media nu. I den kritiken finns det alla skäl att ihågkomma vilka som är de stora ägarna av den svenska kärnkraften. Det är svenska staten som äger Vattenfall, Finska staten som styr i Fortum och Norska offentliga intressen (Statoil) bland andra som styr Eon. Visst kan man tycka att det finns en obefogad uppblåsthet hos de kärnkraftskritiker, ofta från den tidigare regeringskoalitionen som nu gärna höjer sin röst. Då finns anledning att påminna om att den stängning av Barsebäck som vänstern var med om att stötta och som skulle bli så oproblematisk, fört till ett ökat politiskt tryck på kvarvarande kärnkraftverk att producera alltmer. Nu har det kommit att bli den utlösande faktorn bakom de problem som med rätta debatteras. Verksamhetens kommersiella krav, under piskan av en vänster- och socialistregering har fört till de problem man nu från det hållet inte anser sig ha någon del i. Var finns trovärdigheten i det? Vi bör vara glada över den öppenhet som nu fört till att problemen med bristande säkerhet kommit upp på bordet. Samtidigt finns all anledning att påminna om att de skador som uppstått är enbart kommersiella. Tänk bara tanken att trafiken med sina 600 dödsoffer/år och tusentals skadade skulle utsättas för samma krav på absolut felfrihet? Hur skulle då vårt samhälle se ut, och varför lyfter inte de högljudda klagarna den frågan? Kostnaderna för el.energi har under de senaste åren ökat långt mer än andra samhällskostnader. Anledningen till det är att den förra regeringen tillät marginalprissättning, att kostnader för el-certifikat lades på ren elproduktion, och att skatterna ständigt höjdes. I den mån det allmänna missnöjet har sin rot i kostnader, finns det alla skäl att vända sitt missnöje mot den gamla regeringen, samtidigt som också den nuvarande har ett ansvar att leva upp till. Svensk kärnkraftspolitik under de senaste 12 åren har styrts av regeringar i vilka socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister har haft ett avgörande inflytande. Under deras tid vid makten har energin förvandlats från en samhällelig nyttighet till en väl utnyttjad skattebas. Profithungern har den etablerade vänstern i regeringsställning stått för i den här frågan. Betalat har vi alla fått göra som medborgare via elräkningar och allt osäkrare arbetsplatser. 2007.02.06 Jarl Strömbäck

Replik om regioner.

Sten Rigedahl skriver engagerat om regionfrågan i ST den 6.2. Jag delar inte den svartsyn och beröringsskräck som Sten tycks ha för övre Norrland. Kanske påverkas jag där av mina norrbottniska rötter. Jag kan emellertid hålla med Sten på en punkt, nämligen den att Norrland i fysisk mening är ett geografiskt mycket stort område. Ur den synpunkten sett vore det kanske inte helt fel att åtminstone fundera över två regiongränser i norr, nämligen vid de stora älvarna ångermanälven och dalälven. Det skulle ge två någorlunda jämstora norrländska regioner, både befolkningsmässigt och geografiskt. Och vad säger att gamla läns-och kommungränser skall vara heliga när nu en översyn efter drygt 300 år med samma karta skall göras. 2007.02.06 Jarl Strömbäck

Gullängets Vårdcentral

Olsson bluffar? De organisationer som i onsdags (31.1) ordnade med möte om Gullängets vårdcentral skall ha beröm för initiativet. I takt med att de politiska partierna blir alltmer toppstyrda, blir medborgarinitiativen allt viktigare. Med anledning av de reportage från mötet som visats i media (TV+ÖA), och eftersom andra engagemang gjorde att jag inte kunde vara med i mötet, vill jag kommentera på några punkter som följer. Flytten av vårdcentralen i Gullänget var högaktuell under våren 2005, alltså för ca 2 år sedan. Då hade inga åtgärder vidtagits som hindrat att annat beslut istället tagits. För egen del förde jag debatt i frågan i ÖA. Jag lyfte också frågan genom en interpellation i landstingsfullmäktige, och kan i det sammanhanget bara beklaga att ingen av Öviks övriga landstingspolitiker på något sätt visade stöd för ett bevarande av vårdcentralen i Gullänget. När Olsson hänvisar till landstingsfullmäktiges 77 ledamöter som stöd för sitt ställningstagande så bluffar han. Frågan om vårdcentralens vara eller inte vara avgjordes inte i fullmäktige genom omröstning, den togs sannolikt i landstingsstyrelsen där å andra sidan Olsson som medlem kunnat reservera sig om han velat stödja de som för sin trygghet är beroende av Gullängets Vårdcentral. Landstingsfullmäktige har aldrig förelagts någon utförlig kalkyl med alternativa lösningar och kostnader för den rockad som Gullängets vårdcentral är en del av. Med anledning av den debatt i frågan som pågick våren 2005 har maktpartiet (S) haft gott om tid att tydliggöra sina underlag bättre om man så önskat. 2007.02.01 Jarl Strömbäck

Regioner i vardande?

Så har då striden om landets styrelseskick börjat ta fart på riktigt. Och det innan Ansvarskommittens remissmaterial ens kommit ut. I ÖA och ST går (30.10) ledande politiker från olika partier, också FP i Umeå ut till stöd för en norrländsk storregion. För egen del applåderar jag artikeln, den ligger väl i linje med egna synsätt vilka jag också gett uttryck för i olika sammanhang. Det är hög tid att revirtänkande ersätts av tilltro och samarbete över både kommun-och länsgränserna. En allt snabbare kommunikationsteknisk utveckling skapar både möjligheter och ställer krav. En föränderlig omvärld kräver också anpassning av de politiska styrsystemen. Men kampen om den framtida organisationen kommer säkert att bli hård. Kanske präglas vi också i den här frågan av egna erfarenheter, eller brist på sådana. Rädslan för förändring blir hos många en stark drivkraft, liksom oron över att förlora avlönade uppdrag och inflytande i förändringsprocessen. I de förändringstryck som finns i samhället ställs också stora krav på de offentligt anställda, liksom medborgarna. De förväntas anpassa sig till ständigt nya verkligheter. Jag vill hoppas och tro att det politiska ledarskapet skall ha kraft och insikt nog att också städa framför sin egen dörr. 2007.01.30 Jarl Strömbäck(FP)

Ordning eller svek?

Skolan är en arbetsplats vilket gärna "glöms bort" i den ideologiska debatt som nu pågår.. Den skall kunna ge både personal och elever trygghet och ett normalt mått av ordning och reda om den skall fungera. Skolan har också en socialt fostrande roll. I det perspektivet är ett respektfullt bemötande mellan personal och elever, och inom de grupperna grundläggande. Just brister i de avseendena är en del av skälen till den flykt från yrket lärare som många vittnat om och som är på väg att förvandla också skolan till en alltmer en-könad (kvinno)arbetsplats . Att grundläggande ordningsfrågor är accepterade och tillämpade får stor betydelse för arbetsklimatet i skolan, och då också för dess resultat. I det avseendet är det ofta omvittnat att det blir de studiesvaga eleverna som förlorar mest på ”buset”. De mer studiemotiverade eller med stöd hemifrån har fördel av det och påverkas i mindre grad. Ett samhälle som abdikerar från vuxenansvaret, sviker de som allra mest behöver en stödjande hand. 2007.01.28 Jarl Strömbäck

Lägg ner FRA

FRA, försvarets radioanstalt var länge bland de hemligaste bland svenska organisationer. Det var en organisation man sällan hörde talas om, men som i det kalla krigets skugga hade en given roll. Då, innan Internet blivit en del av vardagen kunde organisationen genom sin spaning som bedrevs också med flyg och fartyg följa militära rörelser på andra sidan Östersjön. De resultat och analyser man gjorde var sedan en del av beslutsunderlag och bedömningar i vårt lands politiska och militära ledning. En handel med de resultaten fanns gentemot vänligt sinnade länder. På så sätt knöts också nära band med motsvarande organisationer i väst. I takt med att känslig information numera går helt andra vägar vill FRA få tillgång till allas vår utrikes kommunikation. Den fråga som egentligen borde ställas är om FRA behövs? Vi har ju avskaffat invasionsförsvaret med motivet att det inte finns några hotbilder. Och om de tänkta hoten kommer från terror- och kriminella grupper, borde väl den spaning som behövs skötas av säkerhetspolisen? I linje med den nya regeringens strävan att minska antalet myndigheter, bör FRA avvecklas tillsammans med det kalla krig man var en del av? Ge istället SÄPO mandat och resurser som gör att de kan ta över delar av FRA:s verksamhet. Den ryska utvecklingen inger farhågor, terror och kriminalitet är aktuella problem. Men det problemen löses inte med nya resurser till FRA. Den trafik som eventuellt är känslig och kommer från kvalificerade källor, den kommer att vara så kodifierad att den blir stört omöjlig att fånga upp i bruset av miljontals internationella kontakter. Exempelvis visar min skype-tfn när detta skrivs att drygt 8 miljoner personer är uppkopplade. Helt bortsett från integritetskränkandet, så har ändå FRA spelat ut sin roll och bör läggas ner. 2007.01.25 Jarl Strömbäck