Landsting i gungnng 1.

Vid valet 2010 fick landstinget vid Höga Kusten en ny ledning efter årtionden av s-märkt styre. Det var på tiden, tyckte nog de flesta av valet att döma. En levande demokrati fordrar maktskifte ibland. Och det sista årtiondet hade varit en skakig resa för landstinget.

Valet blev märkligt på många sätt. Det kom i mycket stor utsträckning att handla om en person, nämligen den tjänsteman som fått uppdraget att genomdriva beslutet att ge landstinget en ny organisation, anpassad till politiskt beslutade förutsättningar.

Landstingets komba tanter

Det har gått 2 år med det nya styret, och de problem man skulle lösa är på inget sett lösta. Ekonomin svajar fortfarande, med fokus på det stora länssjukhuset. Sparkraven på det sjukhuset tycks man vilja strunta i, och den ansvariga politiker, Jacomina Beertema vilken fick 5000 personröster på sin kritik av det tidigare styret, har misslyckats i sitt uppdrag. På annat sätt kan man knappast tolka att hon nu fått en politisk överrock i form av landstingsstyrelsens ordförande, och att samarbetet i sjukvårdsnämnden i stort sett havererat.

Landstingen är ett sällsynt svårskött pastorat. Å ena sidan har professionen i form av läkare och vetenskap lagstiftningen på sin sida när det gäller allas lika rätt till sjukvård. Det innebär att man åberopande lagstiftning kan, och också har skyldighet att ge sjuka den vård de förtjänar.

 Å andra sidan skall man genom en kostnadseffektiv verksamhet tillse att man håller sig inom givna budgetramar, och där har man genom åren, och också nu misslyckats. Finns det då någon bot, och vilken är den i så fall?

Det är dags att ge landstinget en del uppmärksamhet i den här bloggen. Två år efter det nya styrets övertagande av ansvaret, måste smekmånaden anses vara över.

Fortsättning följer.

Jarl Strömbäck

Landstingspolitker 2002-2010

 

 

Vanstyrets politik 11.

There is a price to be payed, priset måste betalas för den spekulationsekonomi kommunen norr om skogen sysslat med de senaste 10 åren. Och återbetalningsperioden har bara börjat. Ännu skall det flyta ut 725 miljoner via kommunalt stöd till krisande bolag, innan konkurshotet åtminstone temporärt upphör.

För så är det i kommunen norr om skogen, att dess ledning förtvivlat försöker att gömma undan allt tal om den miljardrullning som skett till de privata bolagen i Domsjö-området. Nu skall allt handla om kraftvärmeverket, hur bra det är för miljön, och den stora oflax men haft med elprisernas utveckling.

Att kraftvärmeverket byggdes för att sponsra industrierna med ca 700 miljoner i överkostnader, jämfört med om man byggt enbart för kommunens behov av fjärrvärme, det talas det inte om.

Arken - Till salu

Och så till sparkraven som nu börjar kännas av på förvaltningarna. På omsorgens område har rubrikerna varit alarmerande i ett par års tid. Anställda som får springa allt fortare. Taxor förändrats med 2-siffriga procenttal av ökade intäkter för kommunen, och på ett påtagligt sätt för länge sedan satt den ursprungliga maxtaxan för äldre ur spel.

På Skolans område försöker man frångå sina från valrörelsen 2010 givna löften om att inga skolor skulle läggas ner under mandatperioden. Det sker genom att tjänstemän, på den politiska ledningens uppdrag och utan förankring bland personal och elever försöker sig på en genomgripande rockad i kommunens skolsystem genom omfattande omflyttningar. När sedan protesterna blir så stora att skolorna riskerar att lamslås, då kryper man till korset och förklarar att de nödvändiga förändringarna helt plötsligt inte är nödvändiga.

På samhällsförvaltningens område går sparkvasten varm. Medel till underhåll av vägar och anläggningar begränsas eller tas bort. Köpstopp råder på många områden, och underhållsberget tillåts växa.

Men visst sker satsningar. Kommunen som tillhör de absolut mest välförsörjda med isytor i landet i relation till sin storlek, avser att avdela miljonernas mångfald till ännu ett hockeytempel. Den helige särimner skall ständigt matas igen.

Och den nya kvasten i de kommunala bolagen har börjat sina svep. Det är naturligtvis inte så vackert, att vara en landets sämsta kommuner när det gäller avkastning från de kommunala bolagen. Nu skall delar av dessa, de delar som man kan tjäna lite pengar på, säljas. Och vem vet, kanske kommer den nya kvasten att i likhet med tidigare, sälja de verksamheterna till bolag han själv har ägarintressen i. Så blir den fete fetare på de fattigas bekostnad.

Verkligheten överträffar inte sällan dikten i kommunen norr om skogen.

2012.11.10

 

Jarl Strömbäck