Politiska vägval

Vi skriver den 31 januari denna av regn och rusk präglade “vinter”på landets västra kust. Bra väder för grundvattnet som fylls på, och för de som avskyr frosthalka. Men föga upplyftande i övrigt. Inte heller den politiska världen är upplyftande, men däremot intressant på många sätt och vis.

Det Socialdemokratiska ledarskapets makthunger i vårt land, håller nu ett år efter regeringens bildande, på att äta upp partiet. Under det gångna året har det socialdemokratiska partiet förlorat 7% av sitt väljarstöd. Det är inte det S närstående partierna som fått avhopparnas röster, de har istället gått till den yttersta Vänstern (V), och till den yttersta högern (SD).

Det svenska välfärdssamhällets sönderfall har sin början tidigt 1990-tal. Kommunaliseringen av skolan, friskolereformens  tid och avregleringar på många välfärdsområden har brutit sönder välfärdssamhället bit för bit, och de som får bära bördan är som alltid de med svagaste rösterna i samhället. Besvikelsen över den utvecklingen får väljarna att i allt större utsträckning söka sig mot de som på ett tydligt sätt visar på andra alternativ.


Ute i den stora världen är nu skilsmässan mellan EU och England deklarerad, och villkoren skall förhandlas fram, det lär inte bli någon lätt process. Och för svensk del kommer en kraftig nota från EU att hamna här, när EU-s budget skall justeras och betalas utan de tidigare bidragen från UK.

I skuggan av riksrätts förhandlingarna i USA, och den nu som ett världshot klassade virusepidemin i Kina, har nu bombningarna i Syrien återupptagits av regeringens och de ryska styrkorna. Mönstret från bombningarna av Aleppo går igen, man siktar in sig på publika centra och sjukhus. Krigsbrott kan tyckas, men ett lamslaget FN saknar alla möjligheter att ingripa.


Följden är att nya flyktingströmmar om ca 1 miljon människor nu rör sig upp mot Europa. De boende i grekiska gränsområden är förtvivlade över att se sina livsmiljöer förvandlas till flyktingars tältläger, och kraven på att stoppa invasionen växer sig allt starkare.

Världen rör sig tyvärr allt mer i en riktning där konflikterna ökar, samtidigt som de återhållande krafterna försvagas.

Det är ingen bra utveckling.

2020.01.31

Jarl S 

Driver dagg...

Novembermånaden närmar sig sitt slut, en månad som vädermässigt kännetecknats av begreppet “driver dagg, faller regn”. Endast 10 soltimmar på en månad gör att man längtar efter det ljuset. Men nu tänds i vart fall juleljusen på gator och torg, och i de boendes fönster och balkonger. Det känns upplyftande och bra.

Adventstiden är också här, förväntningarnas tid på något sätt. I ett politiskt avseende skall det bli mycket intressant att följa valet i UK, där Brexit problemen dominerat under snart flera års tid, och drivit fram extravalet den 12.12. Frågan är vilket parti de skall rösta på som vill vara kvar i EU-gemenskapen? Och blir det en ny omröstning i Brexit-frågan, vilket borde vara en självklarhet givet att man vet att det gamla valet  var starkt manipulerat av ryska digitala attacker, försåtligt dolda under falska konton/adresser.

Och i den gamla supermakten USA har misstroendeförklaringens olika utfrågningar tydliggjort att Trump agerat i egen sak och mot den amerikanska lagstiftningen. Samtidigt skyddas han av den republikanska majoriteten i senaten, och av den del av det splittrade amerikanska folket som ser honom som en frälsare. 1930-talets dyrkare av de europeiska despoterna har sin likhet i dagens USA tyvärr.

Positivt är det också att notera den jordskredsvinst som demokrati krafterna i HongKong noterade i de lokala valen. Återstår att se vad det kommer att medföra, kommer man att släppa de ca 5000 unga demonstranter man nu har fängslat på olika grunder? Kommer man att söka försoning och återgång till normalitet och utveckling, eller blir det kinesiska svaret dess motsats.

I vårt lilla land i norr noteras nu följderna av den politiska soppa som är resultatet av förra årets val. En blandad S/Mp regering som regerar på en Alliansbudget och med strikta direktiv från C och L via januari avtalets 73 punkter. Den stora förloraren på det är tveklöst det Socialdemokratiska partiet. Man är nu på väg att passeras i opinionen av SD, det parti man ständigt bespottat och arbetat för att utfrysa.

Så visar demokratin sina muskler i vårt land som i andra länder där den tillåts livsluft.

2019.11.29

Jarl S