Liberalt dilemma

 Åter en ljummen decembermorgon när detta skrivs. Vintern i egentlig bemärkelse låter vänta på sig, och kanske blir det som förra året, att metereologisk vinter inte längre kommer till delar av vårt land, utan höst övergår så småningom till vår.

I skuggan av klimatkris och pandemi upplever landets traditionella liberala parti sin största kris någonsin. Mätning efter mätning visar att om det vore val idag, skulle partiet ramla ur riksdagen. Man har helt misslyckats med den förtroendeskapande profilering som en offensiv liberalism måste ha, för att förtjäna folkets förtroende. Dagens låga värdering i väljarkåren är ingen slump, den är en logisk följd av dåligt poliskt arbete under många år.

Vill liberalerna överleva som politisk kraft, måste man på ett tydligt och offensivt sätt ta tag i nutidsfrågor som är aktuella och tydliga för stora befolkningsgrupper. Undertecknad med många år i den liberala miljön vill i det sammanhanget lyfta 2 frågor som borde ge starkt genomslag i väljarkåren.

Den första frågan ansluter till det för liberalerna klassiska bildningsbegreppet, skolan och dess förutsättningar. De positiva förändringar som målades upp i samband med att privatiseringarna av skolan gjordes, har visat upp ett helt annat ansikte med facit i hand. Privatiseringarna har fört till en kraftigt ökad segregering istället för integrering. Det fria skolvalet har skapat elitskolor och problemskolor på bekostnad av den mångfald som låg till grund för tidigare generationers blandning av elever från olika miljöer i skolan.  Möjligheterna att göra stora vinster på skolverksamheten, har ytterligare ökat klyftorna mellan de olika skolformerna, och därmed barns förutsättningar i ett framtidsperspektiv. Nog borde den utvecklingen vara ett givet område för ett progressivt liberalt parti att bearbeta.

Den andra frågan är vårt märkliga sätt att hantera energifrågorna, med fokus på elförsörjningen i vårt land. Efter utbyggnaden av kärnkraften i vårt land på 70-talet har vi haft en säker och trygg elförsörjning i årtionden. Världens bästa elförsörjning ur ett klimatmässigt perspektiv. Ett par partier, Centern och Miljöpartiet har genom sina vågmästarställningar i riksdag och regering drivit en utveckling där man med ekonomiska styrmedel sökt göra vattenkraften och kärnkraften olönsam. Samtidigt har enorma subventioner tilldelats en annars olönsam vindkraft. En vindkraft som skövlar enorma arealer i våra naturområden, och förstör livsmiljöerna för djur och människor, samtidigt som vindkraftverken dödar enorma mängder av fåglar, insekter och fladdermöss.

Givet att vindkraften inte ger något vid stilla väder, måste det alltid finnas en ”back-up”för den, vilket innebär ett uppenbart dilemma som kostar enorma belopp. Pengar som kunde användas för andra angelägna ändamål. Det liberala Folkpartiet valde att inte deltaga i den energiöverenskommelse som förde fram till den här utvecklingen. Ett tydligt ställningstagande mot vindkraftsutbyggandet, skulle ge partiet en profilfråga man skulle få stort genomslag med i landet i stort.

Det liberala partiets svanesång, som den ser ut idag, är självförvållad. Om partiet vill överleva måste man profilera sig på ett progressivt sätt, mot de galenskaper som i vår tid gör politiken alltmer ifrågasatt.

2020.12.10

Jarl S