Brytningstid

Sommar som går mot höst. Efter årets extremt soliga och varma sommar, är normaliteten tillbaka. Ömsom sol, ömsom regn och hårda vindar. Blåste kuling vindar gjorde det också vid onsdagens båtutflykt ut i skärgården. Gästhamnen hade ännu ett antal båtar som låg och väntade på bättre väder. Och badet i det 15-gradiga vattnet blev kanske årets sista havsbad.

Brytningstid är det också i politiken. Nu skall anpassningarna efter valet för 10 dagar sedan ske. I storstaden på landets västra kust, förlorade det moderata partiet en stor del av sin väljarbas till det nya partiet Demokraterna, lett av Martin Wannholt. Därmed manifesterades också det faktum att den moderata ledningens beslut att sparka sin 2-e man, kommunalrådet Martin Wannholt efter 2014 års val, var ett stort felbeslut. Hade den dåvarande ledningen istället följt Wannholts linje, och agerat som det oppositionsparti man påstod sig vara, då hade det politiska landskapet sett mycket annorlunda ut idag. Troligen hade Moderaterna istället för att falla med 8%, och därmed i storlek passeras med råge av Demokraterna i årets val, varit ett 30% parti idag.

Tågtunneln Västlänken

Ansvaret för den utvecklingen får nu helt logiskt dess ledare Jonas Ransgård ta, vilket innebär att hans karriär i partiet nu torde vara över. Kvar står möjligheten att med det nya politiska landskapet i Göteborg, där Demokraterna är näst största parti, påbörja en annan utveckling i staden än den som drivits de senaste 10 åren. Riskprojektet Västlänken är liksom den illa sedda trängselskatten, i det sammanhanget prioriterade mål för förändring. Återstår att se om alliansen med Demokraterna i spetsen, kan enas om detta, eller det blir ännu en period när allianspolitikerna väljer att istället för att ta över ledarskapet, återgår till att lyfta sina arvoden i rollen som medåkande passagerare.

”Politik är att vilja”, har en ledande politisk förbild en gång myntat. Politik är också att göra borde man kanske tillägga.

Och i kampen mellan USA och Kina om positionen som ekonomisk ledande nation i världen, blir insatserna allt högre. Amerikanska tullar för att bromsa den kinesiska expansionen, möts av motåtgärder från den kinesiska sidan. Och stora företag som Apple, vilka är beroende av sin tillverkning i Kina, är starkt hotade av utvecklingen. President Trump har fått mycket kritik i den här bloggen, men för en gångs skull skall han få ett erkännande. WTO-s störste syndare är Kina, och tillåts deras metoder fortsätta att prägla utvecklingen kommer många företag och branscher att gradvis helt kontrolleras av den kinesiska staten. En utveckling som svenska Ericsson har fått erfara, och skadats hårt av.

2018.09.20

Jarl S