SPI-Välfärdens skolpolitik

I dagarna duggar de olika partiernas valmanifest tätt. Utspel av olika typer görs. Anmärkningsvärt är att S partiledare häromdagen hyllade studentexamen. Det skall ses mot bakgrund av att just det partiet var ledande i arbetet med att avskaffa traditionen med studentexamen. Nu kapitulerar man från tidigare ståndpunkter, känns det igen?

Nedan redovisas den skolpolitik SPI-Välfärden vill se kommande mandatperiod.

En skola för lärande

 

Den svenska skolan har hamnat i en återvändsgränd. Ingen annan offentlig verksamhet har utsatts för så mycket tyckande och experimenterande som just utbildningsväsendet i vårt land. Varningssignalerna har duggat tätt under de senaste tjugo åren. De är helt samstämmiga, ”gör om, gör rätt”. Det är dags för en skola där man sätter lärandet i fokus.

 

Nedmonteringen av den svenska skolan

Under mitten av 60-talet fick socialdemokraterna för sig att det fanns en social orättvisa inbyggd i studentexamen. Därför togs den bort från och med 1969. Det svenska folket skulle inte utbildas med spetskompetens, vi skulle lära oss bli allmänt goda samhälls- medborgare. Numera kan ungdomar med underkända betyg över hela linjen, stå med vit mössa på ett lastbilsflak och sjunga ”fy fan vad jag är bra”! Det är naturligtvis förödande för hela gymnasieskolan att ”studenten” är devalverad till platt ingenting.

 

På 90-talet genomdrev Göran Persson (S),trots hårt motstånd kommunaliseringen av skolan. Detta är och var starten för den segregerade skolan. I dag finns det väl ingen inom (S) som är beredd att försvara denna ”reform”. Och definitivt ingen inom Alliansen.

I samband med kommunaliseringen av skolan, började också degraderingen av läraryrket. Lektorer och adjunkter blev gymnasielärare, för att senare helt enkelt bli pedagoger. Med försämrade lönevillkor och utraderad status i klassrummet blev det tidigare så viktiga yrket lärare ett låglöne-och lågstatusyrke. Detta var en medveten politisk process!

 

Lärarutbildningen

”Kan man inte bli något annat, kan man ju alltid bli lärare…” Denna sanning måste det snarast bli en ändring på. Sverige behöver duktiga och välutbildade lärare som kan ansvara för att även kommande generationer står väl rustade inför framtiden. Men lärarutbildningen har fått så låg status att den bedöms som en räddningsplanka om man inte får arbete på lagret i en välkänd livsmedelskedja.

Det finns i princip inga intagningskrav på lärarutbildningen längre, vilket innebär att man under ett antal år framöver kommer att släppa ut en hel del lärare som varken är lämpliga eller har färdigheter för att lära ut någonting till de barn och ungdomar de får ansvar för. Detta innebär också att politiska initiativ på skolområdet kommer att vara svåra, för att inte säga omöjliga, att genomföra eftersom det mycket snart uppstår en brist på kompetenta och motiverade lärare. Det är därför hög tid att vi ställer krav på lärarutbildningen och blivande lärare.

En klart förbättrad löneutveckling, kombinerad med kraftigt höjda intagningskrav, skulle med all säkerhet snabbt förändra bilden. Vi kan inte heller bortse från behovet av en kompetenshöjning hos dem som ansvarar för och arbetar med lärarutbildningen.

Föräldrarnas ansvar måste stärkas

Som ett naturligt led i vår uppfostran till goda samhällsmedborgare har också föräldrarnas ansvar för barnen, alltsedan sextiotalet, övertagits av samhället. De små barnen börjar oftast redan som ettåringar på dagis och därefter tar skolan över ansvaret.

Det har gått så långt att många föräldrar helt har tappat greppet om sina barn och inte längre ser sitt eget föräldraansvar för barnens utveckling, förrän det har gått snett. Och då är det dags att utkräva ansvar! Då blir föräldrarna plötsligt ombud för sina barn, gentemot lärarna och skolan, och kräver upprättelse eller till och med skadestånd. Många föräldrar är också snabba på att anmäla till skolverket om de t.ex. inte tycker att deras barn har fått rätt betyg. Vi frågar oss var föräldrarna fanns, när de verkligen behövdes.

 

Elevdemokratin

Ett viktigt inslag i de olika experiment som skolan har utsatts för, är det ökade inflytandet för eleverna. Skolan är en arbetsplats för elever, så väl som för lärare. Men eleverna är också det ”råmaterial” som lärarna är satta att förädla och utveckla. Att ställa krav är att bry sig! Lärarna måste få börja ställa krav på eleverna utan att det står i konflikt med elevdemokratin.

I dagens svenska skola har lärarens roll i klassrummet förvandlats från en överordnad till en medarbetare för eleverna. Detta utökade kompetenskrav på lärarna rimmar illa med sänkta utbildningskrav. En skicklig lärare kan styra eleverna och skapa ett bra arbetsklimat, medan en mindre skicklig lätt tappar kontrollen. När läraren tappar kontrollen i klassrummet, drabbas alla. Läraren, de duktiga eleverna och de elever som behöver hjälp. Skolan blir då en dålig arbetsplats för alla.

 

Kompetenskrav

Talet om behöriga och obehöriga lärare visar bara den brist på förståelse från dagens politiker för skolarbetet. Det förekommer att obehörig personal arbetar på en skola, men en lärare är de facto utbildad. Ingen kan vara obehörig lärare, lika lite som någon kan vara obehörig polis eller obehörig läkare. Obehörig lärare är ett uttryck som uppfunnits av kommunala politiker med besparingar i blicken. Om vem som helst kan sköta arbetet i klassrummet, varför ska man då ge en bra löneutveckling till de som utbildat sig i yrket?

 

 

Vad vill SPI Välfärden?

Förstatligaskolan

Den svenskaskolan hargått kräftgång sedandenkommunaliserades.Om huvudmanna- skapet flyttas från kommunerna till staten, kan löneutveckling och anställningsvillkor för lärarna samordnas över riket. Ett förstatligande av huvudmannaskapet för skolan skulle också lösa stora delar av de problem som finns inom friskolorna, med icke utbildad, obehörig personal och betygsinflation.

 

Skärpta intagningskrav till lärarutbildningen

Lärarutbildningen måste grunda sig på kompetens. Utbildningen ska därför vara reglerad så att endast de som har tillräckliga baskunskaper och prövad lämplighet för läraryrket kommer in. Kraven för att få en godkänd examen måste också höjas.

 

Karriärtjänster

Duktiga lärare ska ha möjligheter till karriärtjänster, särskilt välbetalda tjänster där deras kompetens tas till vara för att utveckla pedagogik eller vara mentorer åt nyutexaminerade lärare. Förstelärare är en bit på vägen, men denna reform har inte hanterats på rätt sätt ute i kommunerna. Många lärare som idag är mellan 55 år och pensionsålder, har stor erfarenhet och kompetens att förmedla till yngre kollegor.

 

Lärarna ska vara lärare

Undervisning ska bygga på vetenskap och väl beprövad erfarenhet. Lärarna ska syssla med utbildning, inte tyngas av en omfattande och ständigt växande administration.

Återinförstudentexamen

Betygssystemet i den svenska skolan har förändrats ett stort antal gånger under de senaste femtio åren. Man har också diskuterat från vilken ålder betyg ska ges. Alla dessa diskussioner har varit tämligen meningslösa när slutmålet för grundutbildningen, examen har tagits bort. Det är som ett långlopp utan mål. Att återinföra en studentexamen i modern tappning ser vi som en kvalitetshöjning av den svenska skolan.

En studentexamen blir också en garanti för att de som erhåller den, faktiskt är förberedda för och kompetenta att klara av högre studier.