SPI- Välfärdens energipolitik

I det följande kommer SPI-Välfärdens program inför höstens val att läggas upp på bloggen. Energipolitiken är en viktig del i skapandet av de resurser som utgör välfärdens bas. Slöseri eller felprioriteringar kostar stora pengar, resurser som skulle kunna användas på alternativa sätt.
 

En hållbar energipolitik

Hela 81% av världens energi kommer från fossila bränslen, som olja, kol och naturgas.

Energiutskottet vid Kungliga Vetenskapsakademien visar i sin nya rapport att endast

31% av den svenska energitillförseln härrör från fossila bränslen.

Sverige får betala när EU satsar på sol- och vindkraft

Sveriges unika energimix kan bli en stor konkurrensfördel för svensk industri, men när

EU satsar på el från sol- och vindkraft kommer stora krav att ställas på utbyggda elnät,

ökad reglerkraft och energilagring – allt till mycket höga kostnader. Den stabila och

fossilfria svenska elkonsumtionen riskerar att inom en utbyggd europeisk elmarknad

spädas ut och bli både instabil, delvis fossilbaserad och mycket dyrare.

EU får ett allt större inflytande över den svenska energipolitiken. Det är då angeläget att

politiker och oberoende forskare samråder inför beslut som fattas inom EU gällande

medlemsländernas energiförsörjning. EU-kommissionen måste i förhandlingarna noga

beakta medlemsländernas olikheter. Det är exempelvis inte rimligt för svensk ekonomi

att bygga ett stort antal subventionerade vindkraftverk för elproduktion på export, när

Sverige redan är självförsörjande på fossilfri el.

Även hur elpriserna sätts på den nordiska elmarknaden påverkar Sverige. Höjda avgifter

på fossila bränslen minskar paradoxalt nog svensk industris konkurrenskraft då

elpriserna i Sverige höjs trots att svensk el är praktiskt taget fossilfri. Anledningen är att

elpriset på den nordiska elmarknaden sätts av marginalkostnaden, den som bestäms av

priset på fossilt producerad el. Genom en allt större integration av de svenska och

europeiska elnäten kommer denna situation att accentueras.

Energimyndighet saknas

Energiutskottet vid Kungliga Vetenskapsakademien menar att det är en brist att Sverige

saknar en myndighet med övergripande ansvar för energiområdet. Den nuvarande

energimyndigheten har regeringens uppdrag att i första hand utveckla förnybar energi

(det så kallade ”tredje benet”) i eltillförseln, framförallt vindkraften. Det är önskvärt att

Energimyndighetens ansvarsområde utökas till att omfatta alla energislag och att

myndigheten kan ta ett helhetsgrepp över Sveriges energiförsörjning. Energiutskottet

föreslår även att regeringen tillsätter en kommission med uppgift att studera effekterna

av en utökad integration av elnäten, inklusive prisfrågan, utifrån från de beslut som

fattas både i Sverige och inom EU. Speciellt intressant är att belysa hur den svenska

elberoende industrin påverkas av förändrade konsumentpriser på el.

 

 

Tankeförbud och handlingsförlamning beträffande ny teknik

Svensk kärnenergiforskning och utveckling stoppades under många år av

Socialdemokraternas tankeförbud (läs Birgitta Dahls), vilket medfört att ingen planering

på allvar kunnat genomföras för att ersätta de åldrande svenska kärnkraftverken. Ny

teknik och nya bränslen som kan ersätta uran finns redan i drift på flera andra ställen i

världen och med användning av torium blir kärnkraften säkrare och avfallsproblemen

minimala jämfört med de äldre uranbaserade verken. Sveriges geografiska läge kräver

mycket energi för uppvärmning och vår basindustri är energikrävande.

Att äventyra vår elförsörjning genom att basera energitillgången på vindkraft, vilken

kräver reglerkraft då det inte blåser, är en mycket osäker väg att gå. Vattenkraften räcker

inte under kalla dagar samtidigt med att industrin nyttjar fullt ut. Solkraft som skulle

kunna klara en del av konsumentbehovet för villafastigheter och flerbostadshus, t.ex.

bostadsrättsföreningar, har Alliansen försummat. Det är först i år (2014) som ett förslag

till skattereduktion vid solenergiproduktion kan träda i kraft. Sverige ligger sist i Europa

när det gäller solkraft. Alliansens handlingsförlamning på energiområdet kan även få

förödande konsekvenser om flera av de befintliga kärnreaktorerna måste tas ur drift

inom de närmaste fem till tio åren.

Obegripligt dumt EU-förslag

I ett EU-beslut om bindande energibesparingsdirektiv har Sverige ålagts att spara mest

av alla EU-länder, och detta trots att Sverige har den minsta andelen fossil energi i sin

konsumtion. Under våren 2012 fattade EU-parlamentets utskott ITRE (Committee on

Industry, Research and Energy) ett beslut som kan komma att få ödesdigra konsekvenser

för Sverige och svenskt näringsliv. Innebörden av det bindande direktivet är att Sverige

fram till 2020 ska spara en energimängd som motsvarar energiåtgången för alla svenska

personbils- och lastbilstransporter, enligt beräkningar som Kungl. Vetenskapsakademiens

energiutskott har gjort.

Beslutet fastställdes av EU-parlamentet den 14 juni 2012. Enligt detta ska EU som helhet

spara 20%, medan Sverige åläggs att spara nästan 26%, vilket är mest av alla EU-länder.

Och detta trots att Sverige har den minsta andelen fossil energi i sin konsumtion. Detta

direktiv kan komma att minska incitamenten att bygga ut icke-fossil energi, exempelvis

bioenergin, genom att den adderas till den primära energikonsumtionen.

Förslaget är obegripligt eftersom EU:s övergripande mål är att minska klimatpåverkan

och därmed utsläppen av växthusgaser. Förslaget riskerar att bli rent kontraproduktivt

för ett land som Sverige där bioenergin har stor potential, enligt energiutskottets

ordförande Sven Kullander.

De hittillsvarande svenska framgångarna inom klimat- och energiområdet beror till stor

del på att vi har kunnat öka användningen av biobränslen, främst tack vare ökad

skogstillväxt och tillvaratagande av restprodukter från skogen och jordbruket.

Utsläppsmålet för svenskt vidkommande uppnås huvudsakligen genom övergång från

fossila bränslen till biobränslen.

 

 

Vad vill SPI Välfärden?

Lyssna på svensk energiexpertis

Mot bakgrunden av EUs orimliga krav på Sverige och Alliansens handlingsförlamning på

energiområdet kräver vi att politikerna börjar lyssna på svensk energiexpertis och den

samlade tekniska erfarenheten och kunskapen som finns inom den Svenska Tekniska

Vetenskapsakademin.

Planera för fjärde generationens reaktor (Gen IV)

Sverige bör snarast påbörja planering av Gen IV reaktorer så att energiförsörjningen är

tryggad när de äldre kärnkraftverken fasas ut, eftersom det tar cirka 10 - 15 år innan ett

nytt Gen IV kraftverk är i drift.

Ren och förnybar el

Den ensidiga satsningen på vindkraft bör jämnas ut med en större satsning på solkraft.

Vidare måste nödvändiga investeringar göras för att säkra tillgången till reglerkraft.

Vattenfalls kolkraftssatsningar ska ersättas med satsningar på Gen IV reaktorer och

fossilfri produktion.

Övriga viktiga energipolitiska steg

Nettodebitering av el ska införas i Sverige på samma sätt som i övriga EU-länder.

Satsningen på etanol bör återupptas och fordon för etanoldrift ska klassas som

miljöbilar. Vi anser även att den nordiska elbörsen, Nord Pool Spot, bör avvecklas och

ersättas med ett statsreglerat elpris.