lördag, december 04, 2010

I väntan på ambulans

Sjukvården förändras, det är knappast någon hemlighet. Specialistklinikerna blir bättre men också glesare i takt med en pressad kostnadsutveckling och kraven på högre kompetens. I grunden är det nog en utveckling vi får acceptera, men den måste bemötas för att hålla en rimlig trygghetsnivå.

Så hur resonerar man då inom landstingen? Ambulanserna skall bli bättre, de skall ha högre kompetens och kunna ge livsuppehållande service. I det resonemanget borde tillgängligheten och framkomligheten ha högsta prioritet. Ambulanserna är framtidens livlina och nödvändiga blodsystem i en effektiv sjukvård. Det vet de som arbetar aktivt i bilarna, men dessvärre inte alltid på kontoren?

I Västernorrland har missnöjet med ambulanserna varit återkommande och massivt från den aktiva personalens sida. Lika envist dum har attityden varit från ambulanstjänstens ledning. Där framkomligheten i form av 4-hjulsdrift borde varit en självklarhet givet vårt klimat, har man istället valt att köpa bilar som på sin höjd passar på de stora riksvägarna vintertid, men kör fast så snart halka eller snö eller för den delen andra oländiga vägar ställer till problem. Stora förseningar och inte så sällan bärgningar blir följden, och dödsfall orsakade av försenad transport har förekommit.
Undertecknad har med god insikt i verksamheten lyft frågan under min tid i landstingsfullmäktige, och på frågan om de stora ambulanserna är det optimala fått svaret i huvudsak JA.

Det svar som vi får från ambulanspersonalen blir helt annat. I media och kommentarer till inlägg där är budskapet tydligt. Den viktigaste faktorn för en ambulans är framkomligheten, och den är usel i väglag som måste betraktas som normala i vår del av landet. Vidare gäller att även personalen måste vara bältad under körning. Det innebär att de uppgifter som skall genomföras måste kunna göras från sittande ställning. Enligt många och samstämmiga uppgifter är i det sammanhanget Volvobilarna klart överlägsna Sprinter-bilarna. Prestandamässigt anses Sprinter-bilarna vara svårkörda och långt underlägsna Volvo-bilarna på alla väglag. Tillåt mig att citera Stina Lassen, ambulanssjuksköterska i ST den 23.4 ”Ljudnivån är så hög att det inte går att föra samtal med patienterna. Patienterna har vridit sig i plågor eftersom obehaget i vårdutrymmet är stort även vid låga hastigheter. Vid två tillfällen har man misslyckats med det mest basala vad gäller livräddande åtgärder, hjärt- och lungräddning. Detta på grund av att de nya ambulanserna är inredda så att man helt enkelt inte når patienten under transport.”

Det är med tillfredsställelse jag noterar att den nya landstingsledningen prioriterar ambulansfrågan i sin uppstart. Det är inte en dag för tidigt, samtidigt måste relationerna mellan de som finns i bilarna och den gamla ledningen åtgärdas genom högsta rimliga personförändringar.

2010.12.05
Jarl Strömbäck
Gruppledare SPI Örnsköldsvik
Relingsvägen 22
89178 Bonässund
070-6727669

Inga kommentarer: