Från ROVER till SAAB

1990-tal och den anrika biltillverkaren Rover hade fått nya ägare. Tyska BMW hade tagit företaget under sina vingars beskydd, och nu skulle både kvalitet och marknadsföring höjas. För egen del föll jag för locktonerna. Jag köpte en bil av 400-modellen, en modell som hade sina rötter i ett tidigare samarbete med Honda. Bilen fungerade fint under de år jag hade den, väl så bra som andra bilar jag haft. Men Rover blev en alltför tung börda även för tyskarna. Med hotet om en nedläggning av den 100-åriga tillverkaren, gick den brittiska staten in som ägare, bara för att tvingas lägga ner efter ett par år och många miljarder pund senare. Spegelbilden mot SAAB går inte att undvika. Själv har jag ägt ett antal SAAB-ar, och har naturligtvis inget emot bilen. Den är bra på de flesta sätt, men kan inte möta konkurrensen på en allt tuffare marknad. I det så har företaget samma problem som mycket av annan svensk industri. Lösningen är knappast att med skattepengar förlänga en svår process. Den svenska varvsindustrins sammanbrott, som jag följde på plats i Göteborgs 1970-tal, borde lärt oss den läxan. Återstår att hoppas att de kommande veckorna för med sig en lyckans fe till de SAAB-anställda och dess vänner. 2009.12.16 Jarl Strömbäck