I adventstid

Första Advent och den nyfallna snön gnistar med tusende stjärnor i gatljusens sken när jag tar min morgonjogg. Ännu dröjer det en stund innan solen väckt dagen, och stillheten är så påtaglig, att man nästan kan ta på den. Om några timmar skall bion få besök. “Luftslottet som sprängdes”, den sista delen i Stig Larssons filmade Millenium-serie är säkert värd den uppmärksamheten. Alltmedan mina fotspår lämnar små avtryck i snön, går mina tankar till en liten notis i ett av våra politiska partiers husblad. Texten meddelade att en av våra riksdagskvinnor nu tilldelats en kvalificerad person med uppgiften att vara ledamotstöd och sköta korrespondensen med väljarna. Den liberala uppfinningen “ledsagarservice” har funnit sin väg också in i Sveriges riksdag. Inget ont i det kan man tycka, men när en riksdagsledamot är så nergången, att vederbörande varken kan sköta uppdraget som riksdagsledamot eller kontakten med väljarna, då borde vederbörande befrias från uppdraget. Cynismen i det här handlar kanske inte främst om den enskilde riksdagsledamoten, utan mer om ett parti som till varje pris vill ha den lilla draghjälp ett förbrukat namn kan ge i kommande valrörelse. När den valrörelsen väl är över, finns medel och möjlighet att ta tag i problemet. Ersättaren väntar i kulisserna. 2009.11.29 Jarl Strömbäck