fredag, juni 05, 2009

Livets byggstenar

Livets byggsten läggs till byggsten. Celler möts, sönderdelas och återskapas, växer och skapar strukturer. I timmar, veckor och månader fortgår processen. Så småningom börjar det lilla fostret röra sig. Känn, det rör sig säger en stolt blivande mor. Livets byggstenar är på väg att skapa ett nytt liv. Klockan är 23 på kvällen när telefonen ringer. Det är dags för morfar att sätta sig i bilen, köra de 2 timmarna ner till den unga familjen och ta hand om 4-åringen medan hennes mamma åker till sjukhuset för att föda fram den lilla syskon flickan. Vägen till ett syskon har varit lång, kantad av två utomkvedshavandeskap med tunga operativa ingrepp. Inget tas för givet under de omständigheterna. Tur ändå att lilltösen finns, solstrålen Tova betyder oändligt mycket för att skingra dimmorna i vuxenvärldens krävande verklighet. Klockan 01 är jag framme, 0230 åker en förhoppningsfull blivande mor med sin man till KK, det är dags för syskonet lilla Isa att få komma till världen. Allt har sett så fint ut, efter tidigare prövningar har kollen den här gången varit rigorös. Dubbelt så många uppföljningar på BVC, en speciell gynekolog som följt mor och barn. Nu skall Tova äntligen få ett syskon. Det blir en tillsynes okomplicerad förlossning, vid 05-tiden kommer den lilla flickan fram. Men hon skriker inte efter dask i stjärten, hon andas inte? Rusning efter läkare och återupplivningsprocessen startar på det som för någon minut sedan troddes vara helt okomplicerat. Syrgas, kuvös och helikoptertransport de 30 milen till universitetssjukhuset i björkarnas stad. Det osannolika sker även idag. Och i förlossningsrummet ligger den nyförlösta i väl en timme utan att förstå varför dom försvann med barnet, och varför hon inte får några besked. ”Mitt livs längsta timme”,sagt senare med tårdrucken röst. Vid 1330-tiden öppnas dörren till det nybyggda huset, och en rödgråten, nyförlöst och förtvivlad ung mor kommer in tillsammans med sin man. Barnprogrammet på TV avbryts abrupt, det är dags att rafsa samman lite kläder och sätta sig att köra de 3,5 timmarna till björkarnas stad och universitetssjukhuset där. 4-ringen förstår inget, var är lillasyster frågar hon så naturligt? Kan man säga att hon ligger i en kuvös och kämpar för sitt liv till en 4-åring? Nu ett drygt dygn senare återstår så många frågor? Hopp och förtvivlan kämpar om det själsliga utrymmet. Och rent medicinskt, vad var orsak och verkan? Önskan att förstå och att livets väv skall vara stark nog hos den lilla att stå emot prövningen. 2009.06.05 Jarl Strömbäck

Inga kommentarer: