Under åren av arbete i svenskt näringsliv har jag alltid varit fackligt ansluten. Till största delen i de två förbunden HTF som organiserade rederianställda, och SIF som företrädde tjänstemännen inom svensk verkstadsindustri. Under den tiden har jag som förtroendevald deltagit i förhandlingar på alla nivåer, från avdelningsplanet till börsföretagets styrelserum.
För egen del har det fackliga arbetet alltid inneburit en strävan för att förbättra företagets verksamhet och beslutsunderlag, och därigenom ge alla inblandade en större trygghet och framtidstro. Klassamhället är i det sammanhanget en anomali, ett hinder i det fria, framåtsyftande och kreativa tänkandet.
I och med årsskiftet har de här två förbunden slagits samman och bildat ”Unionen”, och därmed blivit den största intresseorganisationen för tjänstemännen på den privata sidan av arbetsmarknaden. Den sammanslagningen var inte av nöden tvungen, men den byggde på rationellt och framåtblickande tänkande. Tillsammans blir man starkare än var för sig.
Så är också i grunden tanken bakom EU. Det samarbetet och de gemensamma synsätten som skapas där gör att den europeiska gemenskapen blir en kraft att räkna med i det globala perspektivet.
På samma sätt borde vi i vår norra region förmås att se det rationella i att samarbeta för att värna om gemensamma mål. Våra röster i Region Norrland blir inte starkare än vi förmår att göra dem. Och därför är tanken på en splittring i små regioner i norr ett uttryck för okunskap och navelskåderi.
Tänk att det skall vara så svårt för vissa att förstå.
2008.02.23
Jarl Strömbäck
Cooperation builds power.
During my years working within Swedish enterprises I was always member of the local trade-union. Most of the time this meant membership in the whiter collar unions of HTF organising shipping officers, and later of SIF representing officers in the engineering part of the industry. During these years I represented my members in negotiations on all levels, from the local department to the board room of the stock listed company.
As far as I am concerned the work for the trade-union always meant a wish to improve upon the decision-making and the activity of the company, thereby giving all involved a greater sense of security and hope for the future. The old division of people in classes is in this context only an obstacle for a free, forward-looking and creative thinking.
As from this new year, these two trade-unions has merged and are now simply called “the Union”, thereby also becoming the largest trade-union for white collar workers on the private side of the labour market. This merging was not forced upon them, but built on rational analyzes of the future developments. Together they become stronger than being on their own.
So is basically also the idea behind EU. This cooperation and the common values created there give the European Union a power in a global perspective that the countries themselves would not have.
In a similar way we should in our Nordic region of Sweden try too see the possibilities and rationales in cooperation, working for good values for our region. Our voices in “The Region Norrland” will never sound clearer and stronger than we are able to make them. For this reason also a split of the region in smaller areas symbolises lack of understanding and foolishness.
Why is this so difficult to understand?
2008.02.23
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar