Det är roligt att vara rik. Mycket roligare än att vara fattig. Känslan av att ha resurser ger makt. Beundran och respekt från dem som observerar och imponeras. Varifrån pengarna kommer, är inte alltid så viktigt?
Så är det också i politiska sammanhang. Den som kan slå på stort och glänsa får priserna, inte den som spar och håller igen. Det är skönt att åka limousin genom tillvaron, tills den dag då allting skall betalas, och kassakorna visar sig vara något helt annat.
I den norrländska kommunen Örnsköldsvik har det ledande kommunalrådet Elvy Söderström (S)uppträtt som ”flickan med guldbyxorna” för att travestera lite på Max Lundgrens ungdomsbok. Inget har varit omöjligt så länge det har skänkt glans åt tillvaron. Satsningar på Arena i mångmiljonklassen när bankerna inte ville vara med längre. Satsningen på industriverksamhet har gjorts där nu hundratals miljoner står på spel och delar av industrisatsningen balanserar på konkursens brant. Och en miljardsatsning på ett kraftvärmeverk som är kraftigt överdimensionerat för kommunens behov och med stora osäkerheter framför sig både i leveranserna av råvara för produktionen, och i möjligheten att sälja fjärrvärme till en alltmer skeptisk allmänhet.
Det är härligt med initiativkraft, och det är mycket farligt när den initiativkraften tappar kontakten med kunskap och erfarenhet.
Så har skett i ”framgångskommunen” Örnsköldsvik. Det är alltför sent att dra i nödbromsen, nu gäller det att städa upp efter sig och det blir ingen lätt sak. I allt det har det kvinnliga kommunalrådet det största ansvaret. Men det måste också delas av de ”pojkar” i ledningen för oppositionen Dan Olsson (C), Göran Sydhage (KD)och Lars Näslund (M)vilka likt gapande fågelungar accepterade utvecklingen. Nu piper man men då är det så dags.
6.2.2008
Jarl Strömbäck
Medal with a backside!
It’s nice to be rich. Much nicer than being poor. The feeling of having resources gives power. Admiration and respect comes from those observing and being impressed. Where the money comes from is not always asked for.
So is the case also in the political field. Those who can live with grandeur are given the prizes, seldom those who save and keep a low profile. It is a pleasure to travel by limo through life, until the day when all is to be paid and the cash-cows show up to be something definitely else.
In the north-Swedish commune Ornskoldsvik the political leader Elvy Soderstrom (S)has behaved like a “girl with golden trousers” to quote a well-known book for youngsters. Nothing has been impossible as long as it has given splendour to the community. Millions of sek has been spent on an Arena when the bank system found it too risky. Hundreds of millions of sek is spent on industrial projects where part of the projects is in a commercially really critical condition at the moment. And a billion sek-project building an energy-combination, greatly over dimensioned taken the local heating demands in perspective, is a tremendous risk given the costs for construction, the difficulties in supply of raw-material and the possibility to sell heating to an increasingly sceptical public.
Power of initiative is a wonderful force. But it’s also dangerous when this force looses contact with reality, knowledge and experience. So is the case in the “success”-commune Ornskolsvik. Now it’s late to hang on the emergency-brakes. A cleansing process has to be done and this will not be an easy task. In all these developments, the female political leader has a major responsibility. But this responsibility has also to be shared by those “opposition leaders”, Dan Olsson (C), Goran Sydhage (KD) and Lars Naslund (M) who like nestlings accepted the development.
Now they are whining, when it’s all too late.
2008.02.06
Jarl Strömbäck
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar