Värna rättstryggheten

Värna rättstryggheten! För någon tid sedan gjorde sig ledaren för de socialdemokratiska ungdomarna i landet, SSU-ordföranden Anna Sjödin en glad kväll på krogen. Dessvärre blev avslutningen mindre glad. Efter slagsmål med personalen i nattens sena timme, har hon nu åtalats för diverse händelser. Som lagen föreskriver i brottsmål, har hon rätt till offentligt biträde i kommande rättegång. Anmärkningsvärt är kanske i sammanhanget att hon tilldelats en av landets mest namnkunniga försvarsadvokater, Leif Silbersky att företräda henne i rätten på vår, skattebetalarnas bekostnad. Hennes brott kan te sig tämligen bagatellartade, jämfört med de ingrepp i människors liv som under sekretessens heliga mantel drabbar många i vår tid. Vi har under de senaste veckorna genom ÖA kunnat följa ett fall där en familj fråntas vårdnaden av sin 7-åriga dotter under omständigheter som ter sig märkliga. Och den familjen är inte den enda. Den senaste tiden har undertecknad i samtal med berörda fått ta del av ett antal fall, där människor känner sig utomordentligt hårt kränkta och rättslöst behandlade av personal som arbetar under skyddet av den sekretess som delar av sociallagstiftningen/lagen om vård av unga ger. I vårt land idag har vi en lagstiftning som uppmuntrar till angiveri, vem som helst kan anmäla missförhållanden som berör barn. I den förundersökning/utredning som då startar, har myndigheten ofta en förutfattad mening som grund för sitt ingripande, baserad på den gjorda anmälan och hur den tolkas av de som handlägger ärendet. Ett motsatsförhållande uppstår med andra ord liknande det i brottmål, men med den skillnaden att skyddet för den ”åklagade” parten är långt svagare. I brottmål har den åklagade rätt till offentligt biträde(försvarsadvokat) även i bagatellartade mål vilket SSU-fallet visar. I LVU-fall avgör åklagarsidan om den anklagade skall ha rätt till juridisk hjälp. Enligt LVU § 39 kan den anklagade få juridisk hjälp om det som texten säger ”inte måste antas att behov av biträde(juridisk hjälp) saknas.” Krav om biträde måste då först ställas, och godkännas av länsrätten. I ett land där man värnar om rättstryggheten borde det vara självklart att de som drabbas av hot om att bli fråntagna sina barn, också fick minst samma starka legala skydd som de som involverar sig i fylleslagsmål. Arbete inom ramen för LVU får inte leda till att vi i vårt land inför ”Stasi-liknande” synsätt på våra medborgare.