USA vid skiljeväg

De amerikanska primärvalen är över och kandidaterna till presidentämbetet i världens viktigaste demokrati, har valts. Sällan eller aldrig har de två kandidaterna varit mer olika i synsätt och attityd. Å ene sidan den republikanske kandidaten Trump, som svartmålar USA, underblåser undergångsstämningar och hävdar att “endast han kan göra Amerika starkt igen”. Å andra sidan Clinton som med stöd av Obama och många fler hävdar att USA är ett mycket starkt land i alla avseenden. Militärt, ekonomiskt och välfärdsmässigt, och man lyfter fram siffror som pekar på stöd för den uppfattningen.

I media börjar nu en granskning av kandidaterna som tidigare saknats. Såväl Washington Post som New York Times lyfter nu frågan om utvecklingen i världen och USA har likheter med Europeiskt 1930-tal. Om Trump är en modern variant av Mussolini-typ, eller för att vara mer modern, en amerikansk variant av den turkiske ledaren Erdogan. Och om Trump har något intresse av att uppehålla den maktdelning som den amerikanska konstitutionen förutsätter.

Kampen om presidentämbetet, kommer att i grunden handla om styrelsesättet i USA, så börjar alltfler att tolka uttalandena från de två partiernas konvent. Trump hävdar rätten att framställa sig som frälsare av ett land i kris. “Endast han” kan rädda landet ur den krisen.

Clinton kommer att betona USA-s styrka nu och historiskt, och att den bygger på det styrelsesätt konstitutionen förutsätter. Och med den bakgrunden visa på de framsteg som gjorts och görs för att bredda demokratin och välfärden för de stora massorna.

Förvisso finns det områden vilka borde vara självklara förbättringsområden i USA. Vapenlagstiftningen borde omedelbart vara en sådan fråga, men den undviker Trump av rädsla för att stöta sig med vapenlobbyn. När det gäller arbetslösheten så har den minskat under Obamas senare år, och efter den kris han fick ärva efter tidigare republikanske presidenten George Bush.

Den kommande valrörelsen blir mycket viktig, kommer den att avgöra om den amerikanska konstitutionen skall överleva? Den varningen gav Ted Cruz i sitt tal vid republikanernas konvent, och den uppfattningen lyfts nu också av ledande amerikanska media.

Dags nu att granskningen av de två kandidaterna, deras vandel och deras mål blir föremål för verkliga analyser. Tiden för ett cyniskt och infantilt spel om framtiden är över. Nu måste nationell och internationell säkerhet och trygghet vara måttstocken i granskningen av kandidaterna till världens viktigaste ämbete.

2016.07.30

Jarl

Viktig höst

Det är höst i luften. Fåglarna samlas i stora flockar och fyller i träd och buskar på sina förråd av kraft och energi inför den långa flyttresan. På en äng ser vi en mängd tranor som på samma sätt stannat upp för vila och mat på sin väg söderut.

I lördags var vi ett järngäng som med hjälp av mobilkran lyfte båtar ur vattnet. Det är dags för dem att prepareras för sin vintervila, sommaren är kort. Men än kan vi få vackra, soliga dagar. Vid Brynge bjöd kulturföreningen på höstens evenemang, potatisdagen. Den samlade som alltid många som ville köpa av det närodlade, eller bara smaka på det goda som erbjöds i tält och av alltid närvarande Barbro och Tommy Uhlin.

Michel Obama och döttrarna

Mellan varven fanns tid att via IT lyssna på talen i den demokratiska valrörelsen i världens viktigaste demokrati, USA. Bill Clinton, den före detta presidenten hyllade Obama. Michel Obama höll ett väldigt uppskattat och applåderat tal, för att sedan förstärkas när Barack Obama höll sitt tal. Hans uppgift när han tillträdde för 4 år sedan var att fylla orden ”Hope” och ”change” med innehåll. Samtidigt gick landet och världen in i sin svåraste ekonomiska kris sedan 1930-åren. Det har varit en tung, nästan omöjlig uppgift att på några få år vända utvecklingen så att det märks för den stora massan i landet.

Amerikanska tal präglas väldigt hög grad av att ”the fellow american” , den enskilde medborgaren och familjen står i centrum. Det är inte folket som skall tjäna systemet, det är systemet som skall tjäna folket. Det är ofta känsloladdade tal, långt bättre och personligare än de vi upplever i våra valrörelser.

Just därför är talen så viktiga och välgörande att följa. USA liksom alla fria länder slits mellan ideologiska synsätt, något som tydliggjordes i talen. För den som är intresserad och tillräckligt kunnig i språket, ta er tiden att lyssna igenom dem.

I övrigt så hoppas jag innerligt att Obama får ännu en period i Vita Huset. Det behövs om världens största demokrati inte än mer skall skadas av de förödande krafter som genom sin girighet skapat den nu pågående ekonomiska krisen i världen.

2012.09.10

Jarl Strömbäck