fredag, augusti 16, 2013

Osakligt om vindkraften



Vindkraftsexploatören Hans-Erik Flodin berömmer i ett inlägg i TÅ den 13.8 den artikel angående vindkraftsutbyggnaden miljöpartiet hade i tidningen den 9.8. När det gäller miljöpartiets artikel, var den en mycket dåligt motiverad skrift. Tydligen lever man i miljöpartiet kvar i en ideologisk ankdamm, som för länge sedan har mist sin aktualitet.

De vindkraftsparker som byggs nu, är av en karaktär och kostnad som ligger långt från vad ”närboende” har ekonomisa muskler att ta del av. Nu handlar det om en omfattning som är industriell och bygger på starka ägare och stora subventioner. Hans Erik Flodins uppmaning till deltagande i den uppbyggnaden liknar mest en verklighetsfrämmande muta för att köpa sympati.

Den utveckling som nu sker med de mer än 200 meter höga verk som skall byggas, har lite gemensamt med de småsnurror som i vindkraftens barndom för drygt 10 år sedan, sattes upp av idealister i kooperativ form.

Den skövling av stora naturvärden som följer på den nuvarande utvecklingen, följs nu också av rapporter om stora medicinska problem orsakade av det lågfrekventa buller som sprids av de stora verken över stora avstånd. Intresserade bör ta del av den väldokumenterade artikel som finns i läkartidningen i frågan. Den finns på webben för datoranvändare, annars via bibliotek. Bullerproblemens påverkan finns också dokumenterade i många inlägg på You Tube (internet).

Vindkraften kommer att starkt driva upp elkostnaderna i vårt land i takt med att uppbyggnaden sker och kostnaderna flyttas över på konsumenterna. Den obetydliga bygdepeng som utgår, kompenserar inte på något sätt för de kostnader och den skövling av stora naturvärden, och de lidande som närboende, mer eller mindre kommer att få dras med.

2013.08.16

Jarl Strömbäck/SPI Välfärden

1 kommentar:

Anonym sa...

Jag önskar jag kunde hitta bilden, bilden som västerbottensfotografen Sune Jonsson sammnfattade med ett enda sammansatt ord,"Fallrätten"
Bilden visade en övergiven mangårdsbyggnad i Vilhelminatrakten.
På gavelsidan stod en sönderrostad amerikansk bil från slutet av 40-talet.En Chevrolet, eller en Buick
Bonden sålde sin fallrätt i forsen.För de "snabba pengarna" köptes det en bil.
Kortvarig blev dennes skryt inför förstummade grannar.När bilen var slut, fanns inget kvar till dess underhåll.
Hemmanet belånades.Vidlyftiga levnadsvanor hade erfåtts.Skogen försåldes.Raskt var Eran slut.
Kvar blev ett rostigt bilvrak, som på ett genuint sätt fångades på bild av Sune Jonsson, fotot benämndes "Fallrätten".
För ett i tid mätt, ett väldigt kort bländverk i form av pengar, såldes all framtid i orten bort.

Alla nu inblandade är gångna ur tiden.Men..byarna tömda på folk
Tiden läker sår, sägs det.
Är det samma sak som nu 75 år senare återigen upprepas i Sidensjö?
Troligtvis! 150.000 kr för att upplåta något hektar."Mychtje perninga för inget ärbet,säg sinsjöbönnern.Nytt e´tak på fuse.Å kan´schen nyen traktor".Se dä.

Aldrig lär de sig.Historien upprepar sig. med bestämda intervaller.