måndag, augusti 27, 2018

Kolonin i norr

Valtider i landet i norr. Debatter och utfrågningar dagligen. Med partiernas mångfald ökar också konkurrensen om rösterna. Samtidigt är det tydligt att inget enskilt parti kommer att få den majoritet som krävs för att få igenom sina vallöften. Men behovet att locka röster är stort, och för det behövs utfästelser. Det som i valtider kallas vallöften.

Exemplen är många och inte sällan återkommande från val till val. Ett mycket tydligt exempel är frågan om kolonin i norr? Någon sådan finns inte redovisad i några officiella handlingar. Ändå har den varit ständigt närvarande ända sedan Axel Oxenstierna för 400 år sedan myntade begreppet genom sin tes, ”I Norrland hafva vi ett Indien”.
Porjus 1915

Norrland, 2/3-delar av landets yta men bara 1 miljon av landets 10 miljoner invånare. En del av landet vars rikedomar har lockat träpatroner, bergsmän och vattenfallens betvingare. Berikat generation efter generation av exploatörer. Och med maktens medel rättsligt och polisiärt, har den lokala befolkningen haft liten möjlighet att styra utvecklingen.

Författaren och journalisten P-O Tidholm har beskrivet mycket av förloppet i sin läsvärda bok Norrland. Tillbaka till nutid och utfrågning på bästa tid av Centerns ordförande Annie Lööf häromkvällen. Återigen kommer från partiets ledande företrädare vallöftet att Norrland måste få större del av de rikedomar som lyfts ut av regionen, ett vallöfte som varit återkommande från partiet. Och lika ofta har det efter valen förpassats till kategorin svikna löften, även de perioder på 1970-talet, och senare under de 8 Reinfeldt-åren när partiet hade ansvar för näringspolitiken i landet.

Den svenska kolonin i norr har i generationer plundrats på sina rikedomar, och så fortsätter det också i vår tid. Vattnet, malmen och skogen bär genuina råvaror som medför stora vinster för exploatörerna. I nutid har i allmänhet de stora företagen som är verksamma i norr, sina huvudkontor i Stockholm. Där beskattas de och bekostar på så sätt mycket av den stora stadens kostnader. Och i den politikens namn, utarmas landsdelen i norr på befolkning, kompetens och möjligheter.

I energipolitikens tid skövlas nu också enorma arealer för byggandet av vindkraftens industriområden, en energiform som alltmer ifrågasätts av energipolisk expertis. Enorma vindkraftstorn som förstör boendemiljön för människor, och dödar mängder av fåglar och fladdermöss. En kraftkälla som heller inte kan bära sina kostnader utan mycket omfattande subventioner.

Det politiska etablissemanget har mycket att bevisa, för att förbättra sin trovärdighet.

2018.08.27

Jarl S